Läkemedel, sjukdomsförståelse och medicinsk teknik

Brist på antibiotika och ökande antibiotikaresistens - vår tids tysta pandemi

Panelsamtal: Platinea

2016 samlades akademi, sjukvård och näringsliv i Uppsala för att hitta nya sätt att motverka antibiotikaresistens. Ett möte som resulterade i PLATINEA, en innovationsmiljö för ökad tillgänglighet och individanpassad användning av antibiotika. Visionen är att generera kunskap, modeller och arbetssätt som bidrar till att rätt antibiotika ges i rätt dos och i rätt tid till varje enskild patient.

31 maj 2022.

Se samtalet "Brist på antibiotika och ökande antibiotikaresistens - vår tids tysta pandemi"

Hur hjälper RNA forskning i kampen mot covid-19 och antibiotikaresistens?

Suparna Sanyal

Med det nya vaccinet mot covid-19 har mRNA blivit en molekyl på allas läppar. RNA är en viktig komponent i proteinsyntes och proteinvikningssystem. Professor Suparna Sanyal forskar om hur dessa processer fungerar och hur de inte bara gör så att vi lever, utan även hur de kan få oss att överleva och behandla corona och andra virussjukdomar och motverka antibiotikaresistens.

19 oktober 2021.

Se samtalet "Hur hjälper RNA forskning i kampen mot covid-19 och antibiotikaresistens?"

Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika?

Panelsamtal: Antibiotika

I detta panelsamtal möter vi forskare och företag i ett samtal om snabbtester, förebyggande arbete mot infektioner och varför det inte forskas mer för att ta fram ny antibiotika trots att antalet inrapporterade fall av resistenta bakterier konstant ökar.

27 oktober 2020.

Se panelsamtalet "Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika"

Kan vi nå en ny nivå av hälsa med hjälp av bildanalys och AI?

Ida-Maria Sintorn

Kombinationen av matematik och biologi revolutionerar idag förståelsen av hur människor fungerar, vad som orsakar sjukdomar och hur de kan behandlas. Professor Ida-Maria Sintorn arbetar med att utveckla avancerade tekniska system baserade på bildanalys och AI. Möt Ida-Maria i ett samtal om hur automatisering och maskininlärning möjliggör ökad förståelse av sjukdomar och bättre vård för patienter.

23 maj 2023.

Se samtalet "Kan vi nå en ny nivå av hälsa med hjälp av bildanalys och AI?"

Vetenskapligt pussel av bilder, DNA och AI för att förstå tumörer och bota cancer.

Carolina Wählby

Med hjälp av nya bildbehandlingsmetoder, avancerade molekylära tekniker och artificiell intelligens analyserar forskare idag stora mängder tumörer snabbare, effektivare och säkrare än någonsin. Vi möter Carolina Wählby professor i kvantitativ mikroskopi i ett samtal om hur dessa analyser fungerar och hur de bidrar till bättre förståelse av sjukdomsförlopp och effekten av patienters behandlingar.

24 maj 2022.

Se samtalet "Vetenskapligt pussel av bilder, DNA och AI för att förstå tumörer och bota cancer"

Revolutionerande behandling med antikropp mot Alzheimers sjukdom

Lars Lannfelt

Kan en antikropp göra så att vi i framtiden botar människor redan innan de utvecklar Alzheimers? Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen och leder till försämrat minne, beteendeförändringar och sist grava kroppsliga symptom. Läkemedel som lindrar symptomen finns men nu har Lars Lannfelt professor i geriatrik, lyckats hitta en antikropp som kan användas för att bromsa utvecklingen av sjukdomen.

28 november 2023.

Se samtalet "Revolutionerande behandling med antikropp mot Alzheimers sjukdom"

Kan visualisering av celldöd ge oss ett läkemedel mot Huntingtons sjukdom?

Anna Sundborger-Lunna

Celldöd är en naturlig process i kroppen men om något går fel kan det leda till allvarliga sjukdomar så som cancer och Huntingtons- och Parkinsons sjukdom. Genom att visualisera hur celldödsprocessen fungerar ner på minsta molekylnivå hoppas Anna Sundborger-Lunnas forskningsgrupp att nya och mer precisa läkemedel ska kunna tas fram. Speciellt då vissa av dessa sjukdomar helt saknar behandling idag.

9 maj 2023.

Se samtalet "Kan visualisering av celldöd ge oss ett läkemedel mot Huntingtons sjukdom?"

Nya strategier och metoder för snabbare utveckling av läkemedel - från HIV till covid-19 och cancer

Helena Danielson

Möt Helena Danielson, professor i biokemi, i ett samtal om hur nya tekniker för studier av biologiska system gör det möjligt att besvara biologiska frågeställningar man tidigare inte förstod att ställa. Detta har dramatiskt förändrat hur effektiva läkemedel kan utvecklas mot t.ex. covid-19.

14 september 2021.

Se samtalet "Nya strategier och metoder för snabbare utveckling av läkemedel - från HIV till covid-19 och cancer"

Antikroppar som läkemedel för autoimmuna sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar

Sandra Kleinau

Möt Sandra Kleinau, professor i molekylär immunologi, som forskar om autoimmuna sjukdomar och hur antikroppar, s.k. biologiska läkemedel, kan användas för att bota cancer. Sandra forskar även om en framtida möjlighet att skräddarsy biologiska läkemedel efter individens egna förutsättningar – en möjlighet som inte är allt för långt borta.

15 juni 2021.

Se samtalet "Antikroppar som läkemedel för autoimmuna sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar!"

Hopp för patienter med ME - en av världens mest funktionsnedsättande sjukdomar

Jonas Bergquist

Möt Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi i ett samtal om ME. Hör Jonas bland annat berätta om sin forskning där man studerar ryggvätskan hos ME-patienter för att försöka komma närmare förståelsen kring varför sjukdomen uppstår och hur vi kan behandla den.

6 april 2021.

Se samtalet "Hopp för patienter med ME - en av världens mest funktionsnedsättande sjukdomar"

Snabbare läkemedelsutveckling mot covid-19 med datorsimuleringar

Jens Carlsson

Möt Jens Carlsson, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi i ett samtal om hur datorsimuleringar kan användas för att snabbare hitta ett effektivt läkemedel mot covid-19.

17 november 2020.

Se samtalet "Snabbare läkemedelsutveckling mot covid-19 med datorsimuleringar"

Kollagen - ett naturligt lim för att reparera våra kroppar?

Ayan Samanta

Tack vare forskning på biomaterial kan vi i allt högre utsträckning byta ut eller komplettera kärvande delar av våra kroppar. Att ersätta ögats hornhinna och bota blindhet låter som det ultimata miraklet. Men Ayan Samanta är en av forskarna som är lösningen på spåren: naturligt kollagen som kan reparera och regenerera hornhinnan, och även förstärka ortopediska implantat. Samtalet ges på engelska.

13 februari 2024.

Se samtalet "Collagen - a natural glue to repair our bodies?"

Verktygen som avslöjar molekylernas framfart i celler

Ingela Lanekoff

Kommer vi i framtiden kunna hitta rätt individuell behandling för sjukdomar som cancer, Alzheimers, MS och diabetes genom ett enkelt vävnadsprov på vårdcentralen? Redan idag kan analytiska kemister som Ingela Lanekoff spåra ögonblicken när kemin i våra celler förändras. Möt Ingela Lanekoff i ett samtal om hur molekylära verktyg kan avslöja kemiska rubbningar i våra celler och vävnader.

16 maj 2023.

Se samtalet "Verktygen som avslöjar molekylernas framfart i celler"

3D-printade material som får kroppen att läka sig själv

Cecilia Persson

Implantat används för att ersätta skadade organ och idag kan man 3D-printa skräddarsydda implantat för ökad funktionalitet. Forskning pågår för att ta fram material som både kan printas och brytas ner över tid i kroppen och som även triggar kroppen att ersätta implantatet med egen vävnad. Möt professor Cecilia Persson i ett samtal om hur forskning inom materialvetenskap kan lösa kliniska problem.

28 februari 2023.

Se samtalet "3D-printade material som får kroppen att läka sig själv"

Algoritmen som ska rädda tusentals människors liv

Inger Persson

Sepsis, eller blodförgiftning, är ett livshotande tillstånd där runt 15-20% som drabbas dör. Trots detta är sepsis en för många okänd sjukdom och för vården är den svårdiagnostiserad då symptomen är diffusa. Här möter vi Inger Persson, statistikern som tagit fram en algoritm som ska hjälpa vården att identifiera sepsis i ett tidigt skede och öka chansen att rädda många människors liv.

1 mars 2022.

Se samtalet "Algoritmen som ska rädda tusentals människors liv"

Revolutionerande forskning för att bota cancer och reparera skadade organ

Jöns Hilborn

Professor Jöns Hilborn leder en avdelning som kombinerar kemi, biologi, ingenjörskonst med medicin för att föra forskningsresultat från laboratoriebänken till klinik. Deras forskning bidrar till nya möjligheter att behandla hjärntumör, reparera skadade hjärtan och hornhinnor. Målet är inte bara att rädda liv utan även att bidra till ökad livskvalitet för patienter.

25 januari 2022.

Se samtalet "Revolutionerande forskning för att bota cancer och reparera skadade organ"

Hur når värdet av medicintekniska innovationer vården och patienter?

Panelsamtal: Medicinsk teknik

Medicintekniska lösningar blir allt vanligare på sjukhus, vårdcentraler och i våra hem. Frågan är vilken betydelse den medicintekniska verktygslådan har för vården och hur når värdet av ny innovativ teknik patienterna? Här möter ni representanter från sjukvården, näringslivet och akademin möts i ett samtal om möjligheter och utmaningar med ny innovativ medicinsk teknik för vård och hälsa.

30 november 2021.

Se samtalet "Hur når värdet av medicintekniska innovationer vården och patienter?"

Kan mänskliga organ på mikrochip ersätta djurförsök?

Maria Tenje

Möt professor Maria Tenje som arbetar med teknisk grundforskning i mikroformat. Med mikroteknik skapar Maria modeller av organsystem, t.ex. blodhjärnbarriären som skyddar hjärnan från farliga ämnen och mikroorganismer. Målet med Marias forskning är att ta fram bättre modeller som helt kan ersätta djurförsök.

8 juni 2021.

Se samtalet "Kan mänskliga organ på mikrochip ersätta djurförsök?"

Brain machine interface and the age of cyborgs

Robin Augustine

Möt Robin Augustine, docent i medicinsk teknik, i ett samtal om hans forskning kring hur chipinplantat i huvudet kan göra så att dina tankar kommunicerar med proteser i din kropp. Samtalet är på engelska.

20 april 2021.

Se samtalet "Brain machine interface and the age of cyborgs"

Forskning och utveckling av material för att laga skadade kroppar

Håkan Engqvist

Möt professor Håkan Engqvist i ett samtal om att utveckla material till innovativa reservdelar. Till exempel skallimplantat som omvandlas till skelettvävnad och benlim som lagar brutna kroppsdelar på ett sätt som skruvar inte kan.

2 mars 2021.

Se samtalet "Forskning och utveckling av material för att laga skadade kroppar"

Charmen med tarmen – fördelar och nackdelar av samexistens med parasiter

Staffan Svärd

I västvärlden har matkvalitet och hygien eliminerat tarmparasiter och förekomsten av svåra, till och med dödliga, diarréer. Avsaknad av parasiter har dock bidragit till ökad mängd tarminflammationer med negativa konsekvenser för både immunsystemet och nervsystemet. Här möter vi professor Staffan Svärd i ett samtal om parasiter, tarmflora och mikroorganismernas betydelse för människors hälsa och välmående.

19 april 2022.

Se samtalet "Charmen med tarmen - fördelar och nackdelar av samexistens med parasiter"

Risk att dö eller förutsättning för att leva? Gifter till skada men även till nytta

Olle Matsson

Förgiftade pilar har använts vid jakt sedan förhistorisk tid. Giftmord och kemisk krigföring är känd sedan antiken och förgiftning är idag en vanligare dödsorsak än trafikolyckor. Men ett läkemedel eller ett födoämne som vatten är också giftigt om dosen är för hög. Här möter vi Olle Matsson, professor i kemi, i ett samtal om dödliga ämnen och deras roll i historien.

5 april 2022.

Se samtalet "Risk för att dö eller förutsättning för att leva? Gifter till skada men även till nytta"

Människans genetiska evolution - från forntid till framtid

Magnus Lundgren

Möt Magnus Lundgren, föreståndare för SciLife Lab Ancient DNA-facilitet i ett samtal om den genomiska revolutionen där DNA från människan inte bara lär oss mer om vår historia utan även om hur vi i framtiden ska kunna bota och inte bara lindra ärftliga sjukdom med hjälp av genterapi.

7 september 2021.

Se samtalet "Människans genetiska evolution - från forntid till framtid"

Hur kan folksjukdomar som cancer och tvångssyndrom förklaras med hjälp av DNA från hundar?

Kerstin Lindblad-Toh

Hunden är människans bästa vän, det vet många. Men att hunden spontant får samma sjukdomar som människor är inte lika känt. Möt professor Kerstin Lindblad-Toh som studerar detta fenomen och har sett att en förklaring kan vara att vi delar i princip samma gener. Men hur har man kommit fram till det och kan denna kunskap hjälpa oss i att ta fram bättre medicin mot t.ex. cancer?

18 maj 2021.

Se samtalet "Hur kan folksjukdomar som cancer och tvångssyndrom förklaras med hjälp av DNA från hundar?"

Vad kan vi lära oss av evolutionära processer från studier av bakteriers arvsmassor?

Siv Andersson

Möt professor Siv Andersson, molekylärdetektiven som forskar om allt ifrån gener, bakterier i honungsbin och hur det kan vara möjligt att designa bakterier för att producera viktiga ämnen som komplement till vår diet.

16 februari 2021.

Se samtalet "Vad kan vi lära oss av evolutionära processer från studier av bakteriers arvsmassor?"

Kan hormonstörande kemikalier i vår omgivning orsaka fetma, infertilitet och lägre IQ?

Joëlle Rüegg

Möt Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi i ett samtal om hormonstörande kemikalier som vi utsätts för dagligen och hur de påverkar barns utveckling vid ung ålder.

2 februari 2021.

Se samtalet "Kan hormonstörande kemikalier i vår omgivning orsaka fetma, infertilitet och lägre IQ?"

Länk till artikeln om "plast-kemikalien" bisfenol F som är associerad med lägre IQ vid 7 års ålder som Joëlle nämner i samtalet.