Kvalitetsarbete: Forsknings- och utbildningsutvärdering

Forskning

Kvalitetssäkring av forskning är en integrerad del av forskningsverksamheten (se Granskning av forskning och examination i utbildning). Den kollegiala granskningen utgör navet i kvalitetssäkringen av såväl pågående forskning, initiativ till kommande forskning, forskningens produkter och individers meriter. Denna granskning sker kontinuerligt såväl internt som externt och med kollegor inom och utom lärosätet som granskare.

Vid Uppsala universitet genomförs också övergripande utvärdering av forskningsverksamheten genom forskningsutvärderingar, vilka går under beteckningen Kvalitet och förnyelse (KoF). Utvärdering av forskningsverksamhet sker även på initiativ från vetenskapsområden/fakulteter (exempelvis ”Översyn av forskningsprogrammens basfinansiering” vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet) samt på initiativ från externa aktörer så som UKÄ.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF:s webb) har tagit fram ett gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning (SUHF:s webb). Ramverket ska utgöra en minsta gemensam nämnare som samtliga lärosäten kan enas om beträffande vad som är centralt vid kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. I det ingår kontinuerlig uppföljning av forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, prioriteringar och strategiska beslut. Därutöver återkommande genomlysningar av lärosätenas forskningsmiljöer/forskning i nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter.

Universitetsövergripande forskningsutvärdering - Kvalitet och förnyelse (KoF)

Som första universitet i Sverige genomförde Uppsala universitet en universitetsövergripande forskningsutvärdering 2007, KoF07. Fyra år senare följdes denna av ytterligare en universitetsövergripande forskningsutvärdering 2011, KoF11. De två utvärderingarna KoF07 och KoF11 fokuserade på forskningens kvalitet som betygssattes enligt en femgradig skala. I forskningsutvärderingen KoF17 var syftet istället att kritiskt analysera förutsättningar och processer för god forskningskvalitet och fokus var universitetets forskningsmiljöer. Samtliga tre forskningsutvärderingar har innefattat bibliometri, självvärdering och extern granskning, av främst internationella bedömare. I samband med KoF17 genomfördes även en forskningsmiljöenkät.

I december 2022 tog rektor beslut om att genomföra Kvalitet och förnyelse 2024 (KoF24). Därmed beslutades även om KoF24:s direktiv för arbetet. KoF24 är en sammanhållen forskningsutvärdering vid Uppsala universitet även om den kommer att genomföras i två delar; två universitetsgemensamma teman utvärderas och vetenskapsområdes-/fakultetsdrivna utvärderingar genomförs av forskning och forskningsmiljöer. De två universitetsgemensamma teman som utvärderas är forskningsinfrastruktur samt tvär- och mångvetenskap.

Underlag för utveckling av forskning

I samband med forskningsutvärderingen KoF17 genomfördes en forskningsmiljöenkät riktad till forskningsaktiva vid Uppsala universitet. Resultaten av enkäten ingick som underlag till forskningsmiljöerna inför arbetet med självvärderingen. Även bedömarna fick del av resultaten som bakgrundsinformation inför platsbesöken. Resultaten av enkäten presenteras i slutrapporten från KoF17 och i en fördjupad studie, Conditions for conducting high-quality research, bestående av en regressionsanalys för att identifiera vilka faktorer forskare uppfattar som betydelsefulla för en god forskningsmiljö, och en analys av enkätens öppna svar.

Glis är Uppsala universitets ledningsinformations- och beslutsstödsystem. I Glis finns möjlighet till uppföljning av universitetets verksamhet via data från universitetets källsystem inom områdena utbildning, publiceringar, personal, ekonomi och lokalförsörjning. Därutöver används även bibliometri för att analysera publicering. Bibliometri har på olika sätt bland annat varit en del av de universitetsövergripande forskningsutvärderingarna vid Uppsala universitet, men bibliometrisk analys används även som underlag för utveckling i andra sammanhang.

Externt initierad utvärdering av forskning

UKÄ har fått i uppdrag att utveckla det nationella systemet för kvalitetssäkring så att det omfattar både utbildning och forskning. UKÄ:s granskning av kvalitetssäkring av forskning läggs till det befintliga nationella systemet för kvalitetssäkring av utbildning, vilket består av fyra komponenter: granskning av lärosätenas kvalitetsarbete, utbildningsutvärderingar, tematiska utvärderingar och examenstillståndsprövningar.

Vetenskapsrådet genomför en pilotstudie av en ny modell för ämnesutvärderingar, vilken syftar till att ge en nationell bild av kvaliteten på och genomslag av forskningen inom ett urval ämnesområden. Modellen har utformats så att den ska komplettera lärosätenas egna forskningsutvärderingar och UKÄ:s granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning.

Utbildning

Utbildningen vid Uppsala universitet utvärderas internt och då främst genom kursvärderingar och utbildningsutvärderingar samt av externa aktörer, framförallt UKÄ. Även de interna utbildningsutvärderingarna innefattar utifrånperspektiv, då externa bedömare anlitas regelmässigt.

Kursvärderingar

Kursvärderingar fyller huvudsakligen två funktioner; att studenterna ges möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över sin utbildning och att ge underlag för kvalitetsutveckling.

Enligt högskoleförordningen (1993:100, kap.1, §14) ska studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Kursvärderingarna ska sammanställas och lärosätet ska informera om resultat och eventuella åtgärder som följer därav. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna.

Uppsala universitet har fastställda universitetsövergripande riktlinjer för kursvärderingar (UFV 2020/2340) vilka bidrar till ledning i arbetet med kursvärderingar på grund-, avancerad- och forskarnivå. Fakultetsnämnderna beslutar om ansvar och rutiner för genomförande av kursvärderingar. Som stöd därtill finns ”Vägledning för kursvärderingar – Stöd och råd i kursvärderingsarbetet”. Vid universitet finns stöd att få avseende kursvärdering, bland annat genom kursvärderingsseminarier.

Utbildningsutvärderingar

Rektor har i juni 2022 fastställt reviderade riktlinjer för universitetets modell för utbildningsutvärderingar. Universitetets modell för utbildningsutvärderingar infördes 2017 och består av två delar: årlig uppföljning av utbildning samt utbildningsutvärderingar vart sjätte år. Riktlinjerna är universitetsgemensamma, därtill har områdes-/fakultetsnämnderna beslutat om hur utbildningsutvärderingarna ska ske i sin respektive verksamhet. Bedömarutlåtanden och planerade åtgärder för utvärderade utbildningar publiceras i Medarbetarportalen. I Medarbetarportalen finns samlad information om Uppsala universitets utbildningsutvärderingar. Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar omfattar all utbildning vid universitetet, inklusive uppdragsutbildning. Modellen är decentraliserad vilket innebär att ansvaret för utformning, genomförande och uppföljning av utbildningsutvärderingar finns hos områdes-/fakultetsnämnderna. Varje år sammanställs en kvalitetsrapport med slutsatser från innevarande års utbildningsutvärderingar.

Även UKÄ genomför granskningar som omfattar utbildning. UKÄ genomför lärosätesgranskningar där de granskar lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende utbildningar. UKÄ genomför också utbildningsutvärderingar för ett urval utbildningar, bland annat professionsutbildningar som lärarprogrammet och läkarprogrammet. De utvärderar även ett urval av universitetets forskarutbildningar. UKÄ genomför också tematiska utvärderingar. Den första tematiska utvärderingen genomfördes 2017 och fokuserade på hållbar utveckling, medan den andra genomfördes 2021 och behandlar breddad rekrytering. och den tredje 2022 tematiska utvärderingen av sjuksköterskeutbildningarna

Underlag för utveckling av utbildning

Utöver kursvärderingar genomförs vid Uppsala universitet olika typer av universitetsövergripande undersökningar i syfte att ge kunskapsunderlag som stöd i arbete med kvalitetsarbete; i utvecklingsarbete, vid årlig uppföljning och i olika utvärderingar. Målgruppen för resultaten av undersökningarna är främst fakulteter, institutioner och verksamhetsansvariga för utbildning och forskning. Strävan är att de frågor som ställs ska vara åtgärdsrelevanta, det vill säga ge information som går att agera utifrån. Redovisningen av resultat sker så nära verksamheten som möjligt vilket ökar resultatens relevans och användbarhet. Den verksamhetsnära resultatredovisningen kompletteras ofta av en universitetsövergripande analys, vilket ger möjlighet till fördjupning och jämförelser. Presentationer erbjuds, seminarier arrangeras och resultat används i pedagogiska kurser, för att ytterligare sprida och stimulera aktiv användning i kvalitetsarbetet. Exempel på undersökningar som genomförs är alumnstudier, doktorandundersökningen, enkät till handledare för doktorander, enkät till internationella studenter och studentbarometer. Olika typer av undersökningar i kvalitetsutvecklingssyfte genomförs även på andra nivåer i organisationen, så som fakulteter och institutioner. För att nå information om alumner används även uppföljningsverktyget Bak- och framgrund som utarbetats i samarbete mellan SCB och lärosäten.

Andra underlag för utveckling är nyckeltal i Glis (Generellt ledningsinformationssystem) där det finns olika typer av information kopplat till utbildning.