Leufstasamlingarna

Leufstasamlingarna i Uppsala universitetsbibliotek består av tryckta böcker, musikalier, handskrifter och gravyrer från Lövstabruks herrgård i norra Uppland. Av säkerhetsskäl förvaras alla värdefulla verk i Uppsala universitetsbibliotek.

Leufstasamlingarna byggdes upp av släkten De Geer under 1700- och 1800-talen.

Biblioteket och boksamlingen

1700-talsbiblioteket på Lövstabruks herrgård i norra Uppland tillhör Uppsala universitetsbibliotek sedan 1986. Dess samlingar omfattar en rad olika ämnesområden. I boksamlingen ingår ca 10 000 böcker inom flera olika ämnesområden. Ungefär en fjärdedel är inom naturvetenskap.

Läs mer om biblioteket och boksamlingen

Litografi förställande Lövstabruks herrgård, i bakgrunden bruket med rykande skorstenar. 

Lövstabruks herrgård

Handskrifter

Handskriftssamlingen består i sin tur främst av Charles De Geer entomologens (1720–1778) egna handskrifter och arbetsanteckningar, men innehåller också värdefulla egenhändiga texter bland annat av Linné och Olof Rudbeck (far och son).

Gravyrer

Till beståndet hör också en gravyrsamling, omfattande ungefär 2000 blad med porträtt och genrebilder från den franska, engelska och italienska gravörer, samlade dels av Charles entomologen och Charles politikern (1746–1805).

Arkivmaterial

Rikligt med arkivmaterial finns bevarat rörande boksamlingen, såsom äldre kataloger, bibliografiska anteckningar, och räkningar från bokhandlare.

Leufsta musiksamling

Leufstamusikalierna ingick i familjen De Geers bibliotek. Nu förvaras de på Uppsala universitetsbibliotek. Musikalierna är digitaliserade, och finns tillgängliga i digital form:

Leufsta musiksamling i Alvin

Samlingen består av vokal- och instrumentalmusik från mitten av 1700-talet. En majoritet av musiktrycken kommer från Nederländerna.Totalt ingår ca 85 tryckta volymer (de flesta tryckta i Amsterdam) och 99 handskrifter. Händel, Rameau, Telemann och andra för oss bekanta tonsättare är representerade i Leufstasamlingen.

Bland kända verk finns Vivaldis violinkonserter "De fyra årstiderna" och två menuetter ur Romans "Drottningholmsmusiken". Men här finns även musik av många mindre kända tonsättare, som violinvirtuosen Jean-Baptiste Senaillé, samt flera anonyma verk.

En del av trycken är unika. Tillsammans speglar Leufstamusikalierna ett musikarv från det europeiska 1700-talet.

Lyssna på ett utdrag från Leufsta musiksamling

Titelsida från ett av de i Holland tryckta musikverken i Leufstasamlingen [Leufsta mus. tr. 80].

Titelsida från ett av de i Holland tryckta musikverken i Leufstasamlingen [Leufsta mus. tr. 80]

Kataloger över böcker:

Katalog över handskrifter:

Kataloger över musikalier:

  • Dunning, Albert, Die De Geer'schen Musikalien in Leufsta, Svensk tidskrift för musikforskning; 48 (1966), s. 187-210.
  • Musikalierna finns förtecknade i Alvin: Musikalier i Leufstasamlingen

Katalog över gravyrer:

  • Alsemgeest, Alex. "Dutch connections in Swedish collections". I: Jaarboek voor Nederlandse boekgeschiedenis, 23. - Nijmegen : Uitgeverij Vantilt & Leiden : Nederlandse boekhistorische Vereniging, 2016. S. 33–52.
  • Alsemgeest, Alex. "The Library of Leufstabruk: an Eighteenth Century portal of cultural transfer between Sweden and the Dutch republic". I: Quærendo, 49. - Leiden : Brill, 2019. S. 332–367.
  • Anfält, Tomas. "Baronen och 1700-talets informationssamhälle". I: Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund. - Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995. - (Skrifter från Valfrid; 5). S. 330–339.
  • Anfält, Tomas. "Buying books by mail order: a Swedish customer and Dutch booksellers in the eighteenth century". I: The bookshop of the world : the role of the Low Countries in the book-trade, 1473–1941. London, 1999. S. 263–276.
  • Anfält, Tomas. "Charles De Geer och medicinen". I: Nordisk medicinhistorisk årsbok. - Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1988. S. 75–84.
  • Anfält, Tomas. "Från nytta till nöje : ett svenskt herrgårdsbibliotek". I: Solen och Nordstjärnan: Frankrike och Sverige på 1700-talet. Nationalmusei utställningskatalog; 568. Utg. I samarbete med Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1993. S. 252–261.
  • Backman, Helena. "Blad mellan bladen: Om böckers materialitet och pressade växter i Leufstabiblioteket. I: Uppsala universitetsbibliotek 1621–2021. Uppsala, 2021. S. 253–259.
  • Ehrensvärd, Ulla. "Leufsta bruks fideikommissbibliotek". I: Biblis : årsbok utgiven av Föreningen för bokhantverk, 1968. S. 123–170.
  • Glimskär, Monika. "Historiska notskatter i Leufstasamlingen". I: Tidig musik, 2021:4. S. 16–18.
  • Glimskär, Monika & Backman, Helena. "'Livres de Musique' in the Leufsta Library : Traces of Transnational Movement in Sheet Music and their Bindings". I: Jaarboek voor Nederlandse Boekgeschiedenis, 2021:1. S. 41–61.
  • Hamberg, Erik. "Entomologisk litteratur hos Charles De Geer". I: Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2015. S. 71–102.
  • Hamberg, Erik. "Illustrationer och kopparplåtar till Charles De Geers Mémoires." I: Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2016. S. 39–52.
  • Lindberg, Sten G. "Filigran och rocaille : kring tre bokband på Leufsta bruk". I: Uppland : årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 1981. S. 31–41.
  • Ljungholm, Ann-Charlotte (red.). Lövstabruk : ej sin like i hela riket. Lövstabruk, Stiftelsen Leufsta, 2011.
  • Selling, Gösta. "De tre herrgårdarna på Leufsta". I: Uppland : årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 1988. S. 41–78.
  • Sjökvist, Peter. "Biblioteket vid Leufstabruk", I: Biblis 96 (Vintern 2021/22), S. 38–49.
  • Sjökvist, Peter. "The Library of Leufstabruk". I: Mémoires du livre, vol. 13:1 (2022). S. 1–29.
  • Tottie, Thomas. När Leufstabiblioteket räddades till Sverige. Leufsta Vänner, 2000.
  • Tottie, Thomas. Ädle och höglärde H. Archiater : om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. Uppsala, 2007.

FÖLJ UNIVERSITETSBIBLIOTEKET PÅ

facebook
instagram
Chatten är stängd!