Krigsbyten vid Uppsala universitetsbibliotek
Under Uppsala universitetsbiblioteks första århundrade (1600-talet) bestod stora delar av bibliotekets samlingar av krigsbyten tagna av svenska armén. Kungen donerade böckerna till Uppsala för att stärka biblioteket vid det främsta universitetet i riket. Antalet krigsbytesböcker i bibliotekets samlingar är ungefär 10 000–15 000 stycken. Idag, när biblioteket rymmer cirka 6 miljoner tryckta skrifter, är andelen alltså liten.
Krigsbyten, en historisk tillbakablick
Nuförtiden är det förbjudet att ta kulturella föremål som krigsbyte. Internationella överenskommelser avsedda att skydda kulturföremål formulerades runt sekelskiftet 1900.
Men längre tillbaka var det tillåtet och allmänt förekommande. Äldre internationell lag innebar att segraren hade rätt att ta krigsbyte, under förutsättning att bytet togs under korrekta omständigheter. Hugo Grotius verk De jure belli ac pacis (”Om krigets och fredens lagar”, 1625) är en viktig auktoritet på detta område.
Krigsbyten finns i svenska bibliotek, museer, kyrkor, herrgårdar och slott. Det rör sig om böcker, konst och sakrala föremål som tagits från andra länder under stormaktstidens krig, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.
Så arbetar Uppsala universitetsbibliotek med krigsbyten
På Uppsala universitetsbibliotek är alla välkomna att studera böcker från krigsbyten på plats. Biblioteket arbetar kontinuerligt med att katalogisera och tillgängliggöra materialet, bland annat genom att digitalisera böcker, skrifter och kartor för att de ska vara tillgängliga för alla.
Bevarande och tillgängliggörande genom samarbeten
Uppsala universitetsbibliotek har en lång tradition av att samarbeta med andra bibliotek och institutioner världen över för bevarande och tillgängliggörande av material taget som krigsbyte. Några exempel på samarbeten från senare tid:
- Polska nationalbiblioteket (Jesuitbiblioteket från Braniewo)
- Lettiska nationalbiblioteket (Jesuitbiblioteket från Riga)
- Universitetsbiblioteket i Poznan (bibliotek från jesuiter, dominikaner och bernardiner)
Återlämning av krigsbyten
En grundinställning hos Europas stater är att krigsbyten tagna under den tidigmoderna perioden (1500–1789) ska stanna där de befinner sig. De museer, bibliotek och institutioner som förvaltar materialet ska arbeta tillsammans över nations- och institutionsgränser för att möjliggöra forskning på ett gemensamt kulturarv.
Krav på återlämnande av krigsbyten uttrycks då och då av enskilda aktörer och privatpersoner, men sällan på institutions- eller riksnivå. Sverige har en restriktiv inställning till att lämna tillbaka krigsbyten.
Läs mer
Litteratur om krigsbyten i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar:
Bevara för framtiden: Texter från en seminarieserie om specialsamlingar.
