Handskrifter, brev och arkivmaterial

Sök efter arkiv

De flesta enskilda arkiv som bevaras i biblioteket är registrerade i Alvin. Många arkiv måste du dock fortfarande söka efter på plats på Carolina Rediviva med hjälp av personal eller med hjälp av kataloger som bara finns tillgängliga i Specialläsesalen.

Olika typer av arkiv

På Uppsala universitetsbibliotek finns arkiv efter författare, teologer, historiker, politiker, konstnärer, musiker och andra kulturpersonligheter. Här finns omkring sjuhundra personarkiv efter enskilda personer och närmare hundra släktarkiv. Även institutioner och föreningar har donerat sina samlingar till biblioteket. Här finns exempelvis tidskriften Ord och Bild samt folkdansföreningen Philochoros. Arkiven varierar i storlek alltifrån enstaka volymer till hundra hyllmeter.

• Personarkiv – allt från skoltidens första skrivhäften till dagböcker, gästböcker, almanackor, hastigt nedtecknade spridda tankar om livet, kassaböcker, ämbetskorrespondens och ibland tusentals privata brev till och från släktingar och vänner. I personarkiven påträffas ofta fotografier, teckningar och annat bildmaterial. Bland arkiven finns till exempel manuskript och korrespondens efter Carl Larsson, The Svedberg, Gustav III, Stina Aronson, Gustaf Fröding, Harry Martinson, Sara Lidman och många fler.
  
  
• Författararkiv – manuskript till skönlitterära verk.
  
  
• I akademikers och forskares arkiv kan man följa spåren från en samlad vetenskaplig gärning.
  
  
• Prästarkiv – predikningar som återspeglar livslånga ämbeten.
  
  
• Institutions- och föreningsarkiv – handlingar som verksamhetsberättelser, protokoll, korrespondens och räkenskaper. Här hittar du också arkivet efter Institutet för rasbiologi.
  
  
• Uppsala Studentnationers arkiv är deponerade på Uppsala universitetsbibliotek. Studentlivet och nationernas verksamhet från 1600-talet och framåt speglas i protokoll, räkenskaper och andra handlingar. I nationernas medlemsmatriklar finns också information om enskilda studenter. Nytt arkivmaterial kan finnas kvar på respektive studentnation. Förteckningar över nationernas material på universitetsbiblioteket.

Läs mer om hur du hittar historiskt material om studenter

Universitetets handlingar

Uppsala universitets myndighetsarkiv (UUA) förvaras inte på universitetsbiblioteket utan i universitetsarkivet i Segerstedthuset. Hit hör även fakultets- och institutionsarkiven samt kartor och ritningar över universitetets egendomar. Det är möjligt att beställa fram äldre material från UUA till specialläsesalen på Carolina Rediviva. Läs mer om UUA på Medarbetaringången.

Donera arkiv

Biblioteket tar även idag emot gåvor i form av handskrifter och arkiv från privatpersoner eller organisationer. Läs mer om hur det går till om du vill donera ett arkiv, en handskrift eller annat unikt eller sällsynt material till biblioteket:

Donera arkiv till Uppsala universitetsbibliotek

Sök efter autografsamlingar

Börja med att söka i Bibliotekets söktjänst, LIBRIS och Alvin. Om du inte hittar det du söker kan du gå vidare till

• Katalog över Y-samlingen – svenska och utländska autografer (egenhändiga handskrifter, stamböcker, almanacksanteckningar, numismatik, konsthistoria, musikhistoria).

Autografsamlingarnas innehåll

En autografsamlare samlar på dokument som kända och mindre kända personer har skrivit med sin egen handstil. Det kan handla om en persons namnunderskrift, men också klottriga lappar, långa brev eller diktmanuskript. I dem kan man hitta bland annat originalbrev skrivna av några av världshistoriens mest kända personer.

Se ett urval av våra autografsamlingar

• Wallers autografsamling (även kallad Wallers handskriftssamling) innehåller ca 38 000 autografer från hela världen. Främst är det brev från läkare och naturvetare, men också framstående humanister, politiker, uppfinnare och upptäcktsresande. Till exempel Ampère, Pasteur, Linné, Tycho Brahe, Einstein, Kant, Newton, Darwin, Voltaire, Napoléon och James Cook. Samlingen sträcker sig från medeltiden till 1950-talet.
  
  
• Barthelsons autografsamling – huvudsakligen svenska autografer, från 1500-talet till sekelskiftet 1900.
  
  
• Dörflers autografsamling – brev skrivna av botaniker, från 1600–1900-talet.
  
  
• Gustafssons autografsamling (Y 6:1-48) – huvudsakligen svenska, men även utländska autografer, från 1500- till 1960-talet.
  
  
• Sahlgrens autografsamling (Y 5:1-16) – huvudsakligen svenska autografer, från 1600–1900-talet.

Hur har autografsamlingarna kommit till biblioteket?

De autografsamlingar som finns i biblioteket har antingen köpts in av biblioteket eller donerats av privata autografsamlare.

Sök efter brev

Börja med att söka i Alvin. Du kan börja med att söka efter en viss persons efterlämnade papper, eller "arkiv". Om du inte hittar det du söker kan du gå vidare till följande kataloger:

• Brevkatalogen (äldre brev) Katalogen ger upplysningar om vilka brevskrivare som det finns brev från, och vem de skrivit till. Sök i Brevkatalogen
  
  
• Bruno (många yngre brev) På grund av dataskyddslagar är denna databas inte tillgänglig utanför biblioteket och kan bara användas i specialläsesalen.

Visst överlapp – sök i båda katalogerna och Alvin

Katalogerna överlappar delvis varann, och eftersom det inte finns en exakt tidsgräns dem emellan bör man alltid söka både i Brevindex, i Bruno och databasen Alvin.

Enskilda brev kan även ingå i ämnesindelade samlingen eller i moderna arkiv.

Olika typer av brev och brevsamlingar

Vanligtvis utgörs en brevsamling av brev, brevkort, vykort eller telegram som skickats till en viss person eller institution. De brev personen själv skickat till andra finns oftast i andras brevsamlingar, i den mån de är bevarade. I en del brevsamlingar finns dock även utgående brev. Det kan då röra sig om sparade utkast eller brev som personen skickat förut, men fått tillbaka. Till breven finns ibland bilagor, till exempel fotografier, tidningsklipp, listor, pressade blommor eller teckningar.

Breven ingår ofta i ett arkiv, men det finns också andra slags samlingar som innehåller brev. Ett exempel är autografsamlingar där en person köpt in eller på annat sätt samlat ihop brev skrivna av kända personer.

I biblioteket finns korrespondens efter bland andra Gösta Knutsson, Malla Silverstolpe, Harry Martinson, Carl Larsson och Sara Lidman.

Hur har brevsamlingarna kommit till biblioteket?

De flesta brevsamlingarna har kommit hit i samband med att biblioteket fått en viss persons eller institutions efterlämnade papper.

Sök efter orientaliska handskrifter

Börja med att söka i Bibliotekets söktjänst, LIBRIS och Alvin. Om du inte hittar det du söker kan du gå vidare till följande kataloger, varav vissa är tillgängliga digitalt och andra endast är tillgängliga i fysisk form på biblioteket:

• Tornberg, C. J., Codices arabici, persici et turcici Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis, 1849.
• Zetterstéen, K. V., Verzeichnis der hebräischen und aramäischen Handschriften der Kgl. Universitätsbibliothek zu Uppsala, 1900.
• Zetterstéen, K. V., Die arabischen, persischen und türkischen Handschriften der Universitätsbibliothek zu Uppsala, 1, 1930-.
• Zetterstéen, K. V., Die arabischen, persischen und türkischen Handschriften der Universitätsbibliothek zu Uppsala, 2, 1935.
• Zetterstéen, K. V., “Report on the manuscripts left by the late professor O.F. Tullberg and now in the library of Uppsala University”, i: Le Monde oriental, 1907, Fasc. I.
• Löfgren, Oscar, Katalog über die äthiopischen Handschriften in der Universitätsbibliothek Uppsala sowie Anhänge über äthiopische Handschriften in anderen Bibliotheken und in Privatbesitz in Schweden, 1974.
• Eimer, Helmut, Tibetica Upsaliensia : Handliste der tibetischen Handschriften und Blockdrucke in der Universitätsbibliothek zu Uppsala, 1975.
• Lewin, Bernhard & Oscar Löfgren, Catalogue of the Arabic manuscripts in the Hellmut Ritter Microfilm Collection of the Uppsala University Library : including later accessions. Edited by Mikael Persenius.1992.
• Muhaddis, Ali, Fihrist-i kitāb'hā-yi khaṭṭī-i fārsī dar kitābkhānih-ʼi dānishgāh-i Uppsala, 2012.
• Muhaddis, Ali, A concise catalogue of the Persian manuscripts in Uppsala University Library, 2013.

De orientaliska handskriftssamlingarnas innehåll

Under tidigt 1600-tal påbörjades studiet vid Uppsala universitet av vad man då kallade linguae orientales, "orientaliska språk", eller "språk från öster". På Uppsala universitetsbibliotek finns därför en värdefull samling "orientaliska" handskrifter på bland annat arabiska, persiska, ottomansk turkiska, hebreiska, fornetiopiska och arameiska.

Exempel på kända orientaliska handskrifter i våra samlingar:

• al-Hiyal al-ruhaniya av al-Farabi, arabisk handbok i geometri från 1000-talet (Signum: O Vet. 27)
• Jalāl u Jamāl, en kärleksdikt från Persien, rikt illustrerad med miniatyrer, daterad 1502-1503 (Signum: O Nov. 2)
• Koran daterad 1090, skriven på pergament (Signum: O Bj. 48)
• Rubáiyát, Omar Khayyáms fyrradiga dikter om konsten att njuta av livet, ca 1700-tal (Signum: O Nov. 42)
• Shahname av Firdawsi, i turkisk översättning med praktfulla miniatyrer, från år 1620-1621 (Signum: O Cels. 1)
• Tabula Sephirotica, (också: Ilan), en 2,5 meter lång kabbalistisk rulle med hebreisk och arameisk text (Signum: O Hebr. 33:3)

Hur har de orientaliska handskrifterna kommit till biblioteket?

Grundstommen lades av förvärv som svenskar gjorde på sina resor och uppdrag i utlandet under 1600- och 1700-talen. Samlingarna har därefter utökats via donationer och köp, särskilt under 1800-talet. 1951 förvärvades också en stor samling mikrofilmer av arabiska, persiska och turkiska handskrifter från främst turkiska bibliotek.

De orientaliska handskrifterna ingår i den ämnesindelade samlingen och har ämnesbokstav O.

Se även Osmanskt kulturarv i Uppsala

Sök efter stamböcker

Stamböcker återfinns i ämnesindelade samlingen under ämnesbokstav Y. Stamböckerna är katalogiserade och digitalt tillgängliga i databasen Alvin. Du kan söka både på namnet på stambokens ägare och namnen på de olika personer som skrivit hälsningar i boken. Du kan också söka på ort.

• Handskriftskatalog Y: Autografer och s. k. minnesböcker, Handskriftskatalog Z: Numismatik, konst, musik

Stamböcker och deras ägare

Uppsala universitetsbiblioteks samling av stamböcker är den största i Sverige. Den omfattar ca 150 stamböcker från 1500-talets slut fram till 1900-talets första hälft. Här finns stamböcker av stort kulturhistorisk intresse bl.a. från botanisten Carl Peter Thunberg, friherrinnan Magdalena von Beskow, poeten och professorn i estetik i Uppsala Carl Wilhelm Böttiger, prinsessan Cecilia av Sverige (Gustav IV Adolfs dotter), samt författaren Ernst Malmberg.

Det sammanlagda antalet tillskrifter uppgår till ca 11 200 st. Bland dem räknas tillskrifter av Carl von Linné, H.C. Andersen, Alexander von Humboldt, Isaac Newton, Goethe, Esaias Tegnér, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Fredrika Bremer, Victor Hugo, Knut Hamsun, John Bauer, Elin Wägner m.fl.

Sök efter västerländska medeltidshandskrifter

• De flesta västerländska medeltidshandskrifterna ingår i den så kallade C-samlingen. Katalog över C-samlingen finns digitaliserad: Andersson, Margarete, Hallberg, Håkan & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 1-8. Uppsala, 1988-1995.
  
• De flesta fornsvenska handskriftsvolymerna finns i B-samlingen i form av medeltida laghandskrifter. Fornsvenska texter återfinns också i vår samling av pergaments- och pappersbrev.
  
• Fornnorska och fornisländska handskrifter hittas främst i De la Gardie-samlingen och i R-samlingen. En förteckning över dessa, upprättad 1892, finns:
  Vilhelm Gödel: Katalog öfver Upsala universitets biblioteks fornisländska och fornnorska handskrifter. Upsala : Humanistiska vetenskapssamfundet i Upsala, 1892 (digital version åtkomlig genom Kungliga biblioteket).

Samlingens innehåll

Universitetsbiblioteket har en stor samling västerländska medeltida handskriftsvolymer. De flesta av dem är skrivna på latin, men det finns också många på fornsvenska och andra språk. De medeltida handskrifterna har ofta konstfulla inledningsbokstäver ("initialer") och en del har andra vackra illuminationer (utsmyckningar).

En stor del av de medeltida handskrifterna härrör från katolska kloster som stängdes i och med reformationen, såsom Vadstena medeltida kloster, franciskankonventet i Stockholm och dominikankonventet i Sigtuna.

Ett urval av digitaliserade västerländska medeltidshandskrifter

• Johanette Ravenelles tidebok, eller liber horarum, är en vackert illuminerad bönebok utförd i Paris omkring år 1400 (Signum: C 517e).
• Kejsarbibeln, även kallad Codex Caesareus, är ett latinskt evangeliarium framställt på uppdrag av Henrik III i klostret Echternach i Luxemburg, ca 1050 (Signum: C 93).
• Magnus Erikssons landslag är en svensk lagbok från ca 1430. Magnus Erikssons landslag gällde i Sverige fram till mitten av 1700-talet. I detta exemplar av lagboken finns illustrationer (signum: B 68).
• Silverbibeln, eller Codex argenteus, innehåller de fyra evangelierna i gotisk översättning. Handskriften är troligen framställd i Ravenna i början av 500-talet (Signum: DG 1).
• Uppsala-Eddan är en isländsk handskrift från ca 1300 som innehåller Snorri Sturlusons Edda, även kallad den prosaiska Eddan. Det är en handbok i diktkonsten och en av de främsta källorna till vår kunskap om fornnordisk mytologi (Signum: DG 11).
• Vadstenadiariet, eller Diarium Vastenense, är en dagbok i vilken munkarna i Vadstena kloster skrev upp aktuella händelser i klostret och dessa omvärld under perioden 1384–1545 (Signum: C 89).

Hur har de västerländska medeltidshandskrifterna kommit till biblioteket?

I samlingen finns böcker som kommit till universitetsbiblioteket som krigsbyte från krigen på kontinenten under 1600-talet. Många volymer har också kommit in genom donationer och köp.