Projekt inom humaniora och samhällsvetenskap

Hur kan IT-system snabbare leverera verksamhetsnytta i vården?

Kan man hitta en vetenskaplig modell för att sätta hyran?

Malmömodellen, Helsingborgsmodellen och Stockholmshyra är samtliga exempel på lokala försök till innovativa former för hyressättning. Cirka 40% av bostäderna i Sverige är hyresrätter. Hyressättningsmodeller är av stor betydelse för de miljoner människor som bor i hyresrätter, men också för de som vill ha möjlighet att kunna hyra en bostad. En gemensam komponent i dessa modeller är överenskommelser om vilka parametrar hyran ska bestämmas utifrån, t ex geografiskt läge, service och lägenhetsstandard.

Målet med att systematisera hyressättningen är att skapa transparens och förutsägbarhet i processen. Uppsala har ännu ingen sådan modell för systematiserad hyressättning. Nu ska det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem tillsammans med Institutionen för bostads- och urbanforskning tillsammans se om man kan skapa en sådan modell som är vetenskapligt grundad.

Denna studie ska utforma, testa och genomföra ett fältexperiment i Uppsala bland boende och bostadssökande där man tittar på individers betalningsvilja. Förhoppningen är att i ett senare skede kunna analysera den data man får in och därefter kunna publicera resultaten vetenskapligt.

Forskning och utveckling i Libanon: Fossiler från dinosauriernas tidsålder

I Libanon finns några av världens mest spektakulära och berömda fossila fynd som härstammar från dinosauriernas tidsålder. Forskningen inom geovetenskaper och paleontologi har däremot släpat efter i landet som en konsekvens av återkommande väpnande konflikter och ekonomiska svårigheter sedan 1970-talet.

Detta har i sin tur satt sina spår vad gäller möjligheterna för utbildning och forskningsinitiativ och medfört stora brister i kapacitet och institutionella resurser. Platser såsom Nammura, Hakel och Hajula är världsberömda för särskilt välbevarade fossil som inkluderar mjukvävnads- och pigmentspår av flygande reptiler, fåglar, ormar, marina ödlor, sköldpaddor, benfiskar, hajar och bläckfiskar från 98 miljoner år sedan.

Det är relativt vanligt att dessa unika fossila exemplar säljs till privata samlare och institutioner utomlands, vilket hämmar forskningsmöjligheter och hållbarhetsarbetet inom ramen för museiverksamhet och geoturism.

Detta svensk-libanesiska samarbete avser därför att integrera forskning och utbildning i syfte att synliggöra och bevara det naturhistoriska arvet i Mellanöstern.

Kunskaps- och metodutveckling ska begränsa våldets inverkan på livskraften

Projektet syftar till att ta fram, testa och utvärdera ett program med praktiska övningar för att stärka inre kraft hos personer utsatta för våld i nära relationer. I arbetet förenas kunskaper från flera olika ämnen som psykologi, filosofi, socialt arbete och pedagogik med gedigen praktisk erfarenhet för att möta och stödja människor utsatta för våld i nära relationer.

Programmet är tänkt att komplettera de arbetsmetoder som används idag genom att tillföra ett ökat fokus på att stärka individers egna livsbejakande krafter och potentialer, samt motivation för att återställa och förverkliga dem.

Projektet vill bidra till att möta ett behov av mer forskning när det gäller effektiva interventioner som hjälper de som drabbats av våld i nära relationer att återupprätta och vidareutveckla egna kapaciteter för att fortsätta röra sig mot en ny, hållbar livssituation.

Fallstudie av Region Uppsalas kommunikation under pandemin

I detta projekt står kommunikationens roll i krissituationer i centrum. Att nå alla medborgare med nödvändig myndighetsinformation är en utmaning som ställts på sin spets under coronapandemin.

Behovet av riktade kommunikationsinsatser har blivit påtaglig och även identifierats i anslutning till samverkansprojektet CRUSH Covid. Syftet med fallstudien är att förbättra målgruppsanpassade kommunikationsinsatser kopplat till hälsorelaterade utmaningar med särskilt fokus på pandemin.

En genomlysning och lärande av de kommunikationsinsatser som Region Uppsala genomfört och genomför under pandemin kan bidra till minskad smittspridning här och nu, men också bidra med viktig kunskap inför framtida hälsokommunikationsutmaningar.

Världskultur blir digital lärupplevelse

Hur kan kulturarv göras tillgängligt för fler och bli en kraft som förenar ett mångkulturellt samhälle? Det här projektet vill ta tillvara potentialen i den digitala tekniken för att med dess hjälp levandegöra samlingar och föremål på ett sätt som inkluderar och engagerar skolelever oavsett kön, kulturell- och socioekonomisk bakgrund.

Projektet leds av Anna Foka, forskare vid Institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer) och drivs i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) som omfattar fyra museer i Sverige; Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet samt Världskulturmuseet.

SMVK förvaltar en stor del av det statliga internationella kulturarvet i Sverige och det här projektet ger Världskulturmuseerna en möjlighet att experimentera tillsammans med forskarexpertis inom området virtuellt lärande för att vidareutveckla museernas erbjudanden av digitala lärupplevelser.

För forskarna innebär projektet att deras kunskap från både tidigare och pågående forskningsprojekt kan få ytterligare spridning och genomslag. Med avstamp från forskarnas gedigna kompetens inom digital humaniora och intersektionalitet ska projektet utveckla innehåll, lärandeformat och tekniska lösningar med målet att ta fram en prototyp av en virtuell lärplattform som också testas och utvärderas tillsammans med skolelever. En bärande tanke är att lärplattformen ska gynna ökad acceptans av kulturella olikheter och bidra till social hållbarhet.

Digital daglig verksamhet

Hur kan goda digitala möten utformas inom daglig verksamhet för personer med intellektuella och omfattande fysiska funktionsnedsättningar? Frågan är brinnande aktuell i ljuset av den pågående pandemin då även dagliga verksamheter fått ställa om till digitala aktiviteter. En omställning som försvåras av att det krävs såväl digital kompetens hos brukare och personal som tillgång till fungerande digitala medier. Vid Danvikstulls dagliga verksamhet gick man snabbt över till digitala möten för att kunna erbjuda en välbehövlig struktur i vardagen för sina brukare, pandemin till trots. Hur har det fungerat och hur kan digital daglig verksamhet utvecklas framåt på ett sätt som gynnar personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras förutsättningar för samhällsengagemang? Kring dessa frågor möts Kristina Engwall, forskare vid Centrum för socialt arbete, CESAR, på Sociologiska institutionen och Danvikstulls dagliga verksamhet i ett gemensamt projekt med praktiknära forskning och verksamhetsutveckling i fokus. Utifrån aktiviteter som workshops, intervju- och enkätstudier ska samarbetet leda till en lärandekonferens för dagliga verksamheter, en manual med tips för digital daglig verksamhet samt en vetenskaplig artikel.

Lektionsbaserad bedömningspraktik: rättssäkerhet, kunskap och välmående

Är det dags att flytta elevers examination tillbaka till klassrummet? Kan en förändrad bedömningspraktik bidra till att stärka skolans likvärdighet och rättssäkerhet, samt ungas kunskapsutveckling och hälsa?

Kring denna fråga kretsar det pågående samarbetet mellan Katedralskolan i Uppsala, där elevernas examinationer sedan ett par år sker enbart under skoltid, och Stina Hallsén, lektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Inom såväl forskning som praktik har problem med hur betygssättningen tar form uppmärksammats.

Framför allt handlar det om likvärdighet och om frågan huruvida betygen faktiskt speglar elevernas kunskaper. Genom att fånga upp de erfarenheter som hittills gjorts på Katedralskolan och undersöka hur skolans arbete med lektionsbaserade examinationer formas kan projektet utveckla kunskap om såväl förväntningarna på skolans funktion, som skolans förutsättningar att bemöta svårigheterna med betygssättning.

Sedan mitten av mars bedriver Katedralskolan, liksom övriga svenska gymnasieskolor, sin undervisning på distans. Detta har inneburit nya förutsättningar och utmaningar för skolans bedömningspraktik, något som också hanteras inom ramen för projektet.

Samarbetet förväntas bidra till att metoden med lektionsbaserad bedömningspraktik, genom forskningsanknytning, kan stärkas, förfinas och spridas till andra skolor.

Digital utveckling av det gotländska näringslivet

Just nu sker en utbyggnad av det trådlösa nätverk som ska täcka hela Gotland. Samtidigt byggs ett mobilt labb som ska användas för att illustrera olika tekniska prylar som finns i sakernas internet. Det senare sker inom ramen för ett samarbete mellan Region Gotland och forskare vid institutionen för informatik och media på campus Gotland. Med biträdande universitetslektor Jonas Sjöström i spetsen ska labbet hjälpa olika branscher, inte minst lantbruket, att förstå, och få idéer, om hur sakernas internet kan användas för att stärka och utveckla verksamheten. Den moderna infrastruktur som nu etableras på ön möjliggör en typ av sensorer som har mycket lång batteritid- upp till tio år – och som kan användas i princip överallt. Potentialen för utveckling av tjänster, produkter och arbetssätt genom tillämpning av sakernas internet är därför mycket stor och företagare, oavsett bransch, som är intresserade av att utforska möjligheterna med tekniken välkomnas till labbet.