Uppvärmningen kan leda till nya sjukdomar i Sverige

En av de zoonoser som närmar sig Sveriges gränser är West Nile-feber. Den orsakar hög feber, huvud- och muskelvärk. Framför allt äldre personer riskerar svår sjukdom och död.

– Det är den man oroar sig kanske mest för i Europa. Och där har vi ju haft fall nu, så långt upp som i norra Tyskland, säger Åke Lundkvist.

Eftersom vi i Sverige redan har myggarter och fåglar som kan bära på viruset bedöms det bara vara en tidsfråga innan vi får de första fallen som smittats inom landet.

Laboratorium med hög skyddsnivå

För att forska på West Nile-feber och andra allvarliga smittämnen som sprids från djur till människa har forskarna vid Zoonosis Science Center tillgång till ett laborarorium med extra hög skyddsnivå, ett så kallat BSL-3-laborarium. Där kan de utan risk för att smitta sig själva eller att allvarlig smitta kommer ut i samhället undersöka hur smittvägarna och de biologiska mekanismerna fungerar när till exempel influensa sprids från vilda fåglar till tamfåglar och till människa.

För att kunna ta sig an ämnet från så många infallsvinklar som möjligt jobbar forskare inom virologi, bakteriologi, insektskunskap, ekologi, humanmedicin, veterinärmedicin och bioinformatik tillsammans.

En av de zoonoser som forskarna anser bör hållas under uppsikt är denguefeber som smittar från person till person via myggor. Den kan i värsta fall vara dödlig. Sjukdomen sprider sig över världen.

– Det har man sett länge. Det var kanske drygt 20 år sedan som denguefebern etablerades i större områden i norra Australien. Nu ser vi fall även i södra Europa, berättar Åke Lundkvist.

I Sverige har vi än så länge inga av de myggarter som kan bära på viruset. Men klimatförändringarna har lett till att de skulle kunna överleva här under varma somrar. Oftast tar de sig till nya områden som fripassagerare.

– Till exempel lägger dessa myggor ägg i gamla bildäck. Däck innehåller nästan alltid vatten om de ligger ute. Och sedan skickar man däck mellan olika världsdelar. Vi reser ju också tokmycket och personer som blivit smittade utomlands kan ta med sig viruset hem, där det kan spridas om rätt myggarter finns lokalt säger Åke Lundkvist.

Tre gånger fler TBE-fall

Även bland de zoonoser som är etablerade i landet ses förändringar i utbredning på grund av klimatförändringarna. Ett exempel är TBEV (Tick-borne encephalitis virus) som infekterar allt fler människor. Sjukdomen förekommer i södra och mellersta Sverige, men fästingarna som sprider viruset kryper allt längre norrut.

– Trots att vi under de senaste tio åren troligtvis har tredubblat vår vaccinering från ungefär 600 000 sålda doser per år till 1,8 miljoner sålda doser per år så har under samma tid antalet TBE-fall som hamnar på sjukhus och registreras också ökat tre gånger. Från ungefär 200 till 600 förra året som var ett rekordår, säger Åke Lundkvist.

Precis som hos myggor har forskarna sett att även nya fästingarter tar sig in i Sverige. Taigafästingen som kan bära på mer allvarliga former av TBEV har invandrat österifrån och etablerat sig i norra Sverige.

Sorkfeber i Skåne

En annan av de många sjukdomar forskarna vid Zoonosis Science Center håller koll på är sorkfeber. Det är ett virus som finns hos skogssorkar. Framför allt smittas människor när de andas in damm från sorkarnas torkade kiss och bajs som kan finnas i till exempel vedbodar. Sorken är vanligt förekommande över hela landet men det är bara norr om Uppsalatrakten som personer smittats av sorkfeber – fram till nu.

På senare tid har fall också påträffats i Skåne. Än så länge handlar de om få fall och Åke Lundkvist tror att viruset introducerades i skånska sorkar relativt nyligen. Men viruset har inte förts dit med nordliga sorkar – det har han och hans kollegor nyligen kunnat visa i en studie.

– När man tittar på hela genomet hos viruset, så ser vi att det inte är närmast besläktat med det vi har i norra Sverige, utan det är närmast besläktat med det vi har i Finland och Karelen, berättar Åke Lundkvist.

Åsa Malmberg