Smittspridning via fästingar och mygg påverkas av klimatförändringar

Skog med skylt där det varnas för fästing, 

Forskarna ska undersöka effekten av klimatförändringar på förekomst av fästingar och de virus och bakterier som de kan sprida, både i fästingarna själva och vad gäller infektioner hos människor. Foto: Getty Images

Infektioner som sprids via myggor och fästingar blir allt vanligare. Tove Hoffman, forskare i infektionsmedicin vid Zoonosis Science Center (ZSC), Uppsala universitet, ska studera hur klimatförändringarna påverkar smittspridningen, framför allt i nordliga länder.

Tove Hoffman har fått ett anslag på 1,4 miljoner kronor från AXA Research Fund till projektet The impact of climate change on vector-borne infections in temperate regions. Den internationella forskningsfonden finansierar totalt åtta projekt i världen om klimatförändringarnas påverkan på hälsan.

Vad är det ni ska göra i projektet?

– Syftet med projektet är att undersöka klimatförändringarnas inverkan på vektorburna infektioner, det vill säga infektioner som sprids via myggor och fästingar. Framför allt kommer vi att fokusera på norra delar av jordklotet, dvs tempererade regioner. Vi ska undersöka effekten av klimatförändringar på förekomst av fästingar och de virus och bakterier som de kan sprida, både i fästingarna själva och vad gäller infektioner hos människor.

– Vi kommer även övervaka den geografiska spridningen av inhemska fästingar samt eventuell introduktion och etablering av exotiska fästingarter i Sverige. Utöver detta kommer vi experimentellt studera möjligheterna för att myggburna virus från tropiska delar av världen ska kunna etablera sig längre norrut. Resultaten ska användas för att modellera risken för att nya vektorburna virus och bakterier ska etablera sig i Europa och orsaka sjukdomsutbrott under olika klimatscenarier.

Varför behövs det forskning om detta?
– Vektorburna sjukdomar blir allt vanligare globalt. Vilka faktorer som möjliggör introduktion, anpassning och etablering av vektorburna virus och bakterier i nya regioner är dock mycket oklart. Forskningen på vektorburna infektioner sker i huvudsak under tropiska och subtropiska förhållanden medan forskning på vektorburna infektioner i tempererade regioner är underrepresenterad.

– På grund av detta finns det få långtidsstudier av vektorer i fält samt mycket lite experimentella data som undersöker möjligheterna för etablering av vektorburna virus och bakterier i tempererade regioner. Båda typer av studier är helt grundläggande för att kunna förutse riskerna för framtida smittspridning och sjukdomsutbrott till följd av ett förändrat klimat. 

Varför blir det vanligare med vektorburna sjukdomar?
– På grund av förändringar i klimatet har fästingar och myggor ökat sina geografiska utbredningar, även till nya regioner. Infektioner som sprids via myggor och fästingar har också ökat och sker i nya geografiska områden, och därmed ger de större påverkan på människors hälsa globalt. Förändringar i klimatet har även förlängt säsongen för fästingar och myggor vilket har lett till fler vektorburna infektioner.

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin