Wechselwirkungen. Geschlecht, Nation und Autorschaft in Werk und Wirken Amalie von Helvigs, geb. von Imhoff

Beskrivning

Efter att ha gift sig med en svensk militär flyttade Amalie von Helvig, född von Imhoff (1776–1831 under 1800-talets första decennier fram och tillbaka mellan Sveriges och Tysklands litterära centra. Med utgångspunkt i det klassicistiska Weimar, där hon började sin litterära karriär i den intellektuella kretsen kring Goethe och Schiller, kom hon att bosätta sig i Stockholm, Heidelberg, Uppsala och Berlin och byggde successivt ett omfångsrikt kulturellt nätverk över nationsgränserna. Som central gestalt i kretsen av Uppsala-romantiker kring Malla Silfverstolpe, Erik Gustaf Geijer och P.D.A. Atterbom hörde hon till de viktigaste kvinnliga romantiker i både Sverige och Tyskland. Förutom författare och bildkonstnärer ingick förläggare, översättare, filologer och historiker i hennes breda kontaktnät. Erfarenheterna från sina vistelser i Sverige (1806–10 och 1814–16) och de intensiva relationer till sina svenska vänner påverkade Helvigs verksamhet som ”kulturell förmedlare” (”cultural transmitter”, Petra Broomans 2009) mellan Sverige och Tyskland och hennes aktiva roll i introduktionen och översättningen av svensk litteratur så väl som hennes eget litterära skrivande. Även hennes föreställningar kring hem, nationalitet och kultur bär spår av hennes interkulturella erfarenheter. Hennes av mobilitet präglade biografi och hennes aktiva verkan som författare under en period av stora historiska, politiska och kulturella omvälvningar i Europa gör Helvig till ett särskilt fruktbart exempel för en undersökning av växelverkan mellan föreställningar kring kön, nation och författarskap som står i centrum för mitt avhandlingsprojekt.

Helvigs skönlitterära produktion, hennes översättningar av samtida svenska författare och ett gediget brevmaterial utgör grunden för min undersökning av idéer om kvinnligt yrkesskrivande, betydelsen av transkulturella nätverk, föreställningar om kön och det gemensamt ”germanska”, som Helvig aktivt (med)skapade i sin tids nationalromantiska anda. Teoretiskt är min avhandling främst förankrad i spänningsfältet mellan begreppen ”kön, ”nation” och ”författarskap”. I undersökningen av växelverkan mellan dessa aspekter använder jag mig av koncept som ”taktik” (Michel de Certeau), intertextualitet, imagologi (Joep Leerssen) och ett kvalitativt nätverksbegrepp (särskilt Ylva Hasselberg, Leos Müller och Niklas Stenlås) som metodiska verktyg.

Att undersöka växelverkan mellan föreställningar om kön, nation och litteratur, mellan diskursiva normer och praktiskt handling, att synliggöra de komplexa konsekvenser för Helvigs roll, produktion och reception som skönlitterär författare och kulturförmedlare, såväl som för föreställningar kring Sverige, Tyskland, ”det nordiska”, och det ”germanska”, är projektets huvudsyfte. Ett annat viktigt mål är synliggörandet av en kvinnlig aktör på det tidigare 1800-talets litterära fält och av de strukturer som ligger till grund för Helvigs position, samt hennes successiva bortfall ur litteraturhistorien.