Beslut och riktlinjer

Beslut om att anordna utbildningsprogrammet

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk‐naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2023-11-07 att gälla fr.o.m. 2024-07-01.

Enligt beslut av rektor finns fr.o.m. 2021-05-11 masterprogram i elektriska framdrivningssystem vid Uppsala universitet (UFV 2021/836).

Engelska översättningar

Magisterexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science (60 credits).

Masterexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science (120 credits).

Behörighetskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp inom elektronik, automationsteknik, mekatronik, energiteknik eller teknisk fysik. Dessutom krävs: 25 hp matematik (inklusive linjär algebra), 15 hp elektrisk kretsteori, elkraftteknik, elektrisk fältteori och

elektronik samt praktisk erfarenhet av laborativt arbete och förmåga att använda datorbaserade beräkningshjälpmedel, t.ex. MATLAB. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Syfte

Masterprogrammet syftar till att utbilda studenter på avancerad nivå med specialistkunskaper inom elektriska framdrivningssystem. Detta handlar om kunskap om kraftelektronik och styrsystem, energilagring och elektriska fordons drivsystem. Programmet bidrar till kunskap inom exempelvis drivsystem för elektriska fordon. Detta innefattar kunskap om elbilar, tåg och spårvagnar, elbussar och eldrivna lastbilar, båtar och flygplan, m.m. Det handlar även om laddningsinfrastruktur för dessa fordon, och syftet är att analysera elektromobilitet ur såväl nationella som internationella perspektiv. Programmet syftar till att ge både bred och djup kunskap om elektriska framdrivningssystem. Studenterna deltar i arbetet mot hållbar utveckling och studerar elsystem utifrån samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. En balanserad mix av teoretiska och laborativa kurser ökar programmets utbildningskvalitet, och syftar till att ge studenterna en god kunskap inom olika områden av elektroteknik som de kan ha nytta av i deras yrkesliv. Syftet är att utbildningen ska möta behovet av kompetens inom den ökande elektrifieringen av exempelvis fordonsindustrin för steg emot att nå globala hållbarhetsmål. Utbildningen svarar mot ett kompetensbehov i industrin, för fler tekniskt kunniga inom elektriska framdrivningssystem, men är även förberedande för forskarutbildning inom akademin.

Mål

Mål för examen

Högskolelagen

Högskolelagen innehåller bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.

Mål för magisterexamen

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en magisterexamen

Kunskap och förståelse

För magisterexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För magisterexamen skall studenten

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För magisterexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Mål för masterexamen

Högskoleförordningen

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en masterexamen

Kunskap och förståelse

För masterexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För masterexamen skall studenten

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen

Upplägg, allmänt

De tekniska masterprogrammen vid Uppsala universitet är sammanhållna tvååriga program med möjlighet till avgång med magisterexamen när studenten uppfyller kraven för denna examen. Programmen innehåller rekommenderade studiegångar för att kvalitetssäkra studentens examen genom att visa på ett kursutbud där studenterna direkt uppnår målen i högskoleförordningen. Det finns även anvisade valbara kurser där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Inom kurser på avancerad nivå arbetar studenterna med stor självständighet och med ansvar för det egna lärandet. Det betyder ökat djup och komplexitet inom huvudområdet. Studenterna uppnår även en god förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på engelska.

Programspecifika upplägg

Masterprogrammet börjar med en introduktion till ämnesområdet med fokus på kraftelektronik, elektriska maskiner och motorer, lagring och en laborativ kurs om fordons drivlinor. Dessutom säkerställer första perioden studenternas gemensamma identitet, stimulerar deras intresse i ämnesområdet och fördjupar deras insikt inom aktuella forsknings- och hållbarhetsfrågor. Sedan, fortsätter programmet med kurser inom motorstyrning och laddning av elfordon. Slutligen, under andra året kan studenterna välja vilka kurser de vill studera beroende på vilken typ av drivsystem de är mest intresserade av, såsom tåg, eldrivna flygplan eller eldrivna båtar. Kurser i mätteknik, robotiserad produktion och projektledning kommer också att erbjudas. Examensarbetet om 30 hp, givet som kurs vid Uppsala universitet, utförs i samarbete med exempelvis partnerföretag, kommunal organisation, Uppsala universitet eller Chalmers tekniska högskola.

Programmets kurser

Studieplan

Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används

G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier.

G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp.

G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp.

G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå

A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå

A1E Examensarbete för magisterexamen

A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

Huvudområdet

Huvudområdet Elektroteknik baseras på såväl teoretiska kunskaper som praktiska tillämpningar av kunskap inom elektroteknik, vilket bidrar till utveckling och förståelse för olika elektriska system och komponenter. En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Elektroteknik om den till största delen behandlar:

• metoder för konstruktion, utveckling, underhåll, verifiering och användning av elektrotekniska system för att möta människans strävan mot förbättrade livsvillkor, eller motsvarande för elektrotekniska komponenter. Dessa system och komponenter kan vara fysiska, alternativt beskrivas av modeller eller algoritmer.
• teoretiska eller praktiska moment som särskilt bidrar till utveckling, förståelse eller tillämpning av elektroteknik eller system som till stor del består av elektroteknik.
• elektroteknikens påverkan på samhället och del i utvecklingen av samhället, utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter.

Examensarbete

Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida teknat.uu.se/student

Examen

För en examen på avancerad nivå krävs att studenten först avlagt en minst treårig generell examen på grundnivå, alternativt en minst treårig yrkesexamen.

Magisterexamen (Master of Science, 60 credits)

Magisterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 60 högskolepoäng (ett års heltidsstudier). Examen ska innehålla kurser på avancerad nivå om minst 45 hp, varav minst 30 hp inom huvudområdet för examen. 15 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå.

I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 15 högskolepoäng.

Masterexamen (Master of Science, 120 credits)

Masterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier). Examen ska innehålla kurser på avancerad nivå om minst 90 hp, varav minst 60 hp inom huvudområdet för examen. 30 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå.

I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 30 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

Antagning till senare del av program

För att kunna antas till senare del av ett masterprogram ska studenten:

• uppfylla behörighetskraven för programmet.
• ha 15 hp programrelevanta kurser på avancerad nivå utöver kandidatexamen.
• ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp inom studieplanen på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.

Samtliga punkter ovan måste vara avklarade, och kurserna avslutade (delkurser räknas inte), senast vid sista kompletteringsdag (se nedan). Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.

För studiestart hösttermin är ansökningsperioden 15 mars - 15 april. Underlag för ansökan  kan kompletteras fram till och med den 1 juni (inför höstterminen). För studiestart vårtermin är ansökningsperioden 15 september - 15 oktober. Underlag för ansökan kan kompletteras fram till och med den 1 december (inför vårterminen). Om angivna datum för sista ansökningsdag eller kompletteringsdag infaller på helgdag förskjuts deadline till närmast påföljande vardag.  Efter sista ansökningsdag finns möjlighet till sen anmälan fram till och med terminsstart. Sena anmälningar hanteras i den ordning de kommer in. 

Om antalet behöriga sökanden är fler än antalet möjliga platser enligt gällande dimensionering används urvalskriteriet medelbetyg på behörighetsgivande kurser från högskola eller universitet (programrelevanta kurser).

Betyg och examination

Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Information angående tentamensanmälan finns på aktuell lärplattform (gäller ej tentamina vid andra lärosäten).

För ytterligare regelverk se "Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad 

nivå vid Uppsala universitet" UFV 2016/327.

Tillgodoräknande av kurs i masterexamen

Vissa kurser kan inte ingå i examen samtidigt på grund av att deras innehåll överlappar för mycket. Innehållet framgår av respektive kursplan och Examensenheten beslutar vilka kurser som får ingå i examen.