Allmänt

Kursansvarig institution är Litteraturvetenskapliga institutionen.

Behörighetskrav

Uppfyllda krav för kandidatexamen.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna

• analysera och diskutera samtida litterära verk i relation till samtida teoriutveckling
• redogöra för centrala idéer i den samtida teoretiska debatten och sätta dem i relation till den företrädesvis franska tanketradition som under 50-70-talet utvecklades med utgångspunkt i strukturalism, fenomenologi, marxism och psykoanalys
• redogöra för centrala idéer i den s.k. postkritiska teoribildningen
• ur ett metateoretiskt perspektiv reflektera över vad teori är och hur den förstås i samtida humaniora

Innehåll

I decennier har begreppet teori stått i centrum för den humanvetenskapliga diskussionen. Namn som Lévi-Strauss, Adorno, Barthes, Derrida, Kristeva, Foucault och Arendt har översatts, diskuterats och dominerat litteraturlistorna i avhandlingar och artiklar åtminstone sedan 80-talet. I en angloamerikansk kontext talar man ofta om "Theory" med stort T och syftar då företrädesvis på en kontinentaleuropeisk tradition. I hög grad präglas denna teoretiska tradition av namn som fick sitt genomslag under framförallt 60-talet, och även om nya namn tillkommer som bygger vidare på traditionen (Butler, Agamben, Rancière, Badiou, Balibar m.fl.) så är det tydligt att huvudlinjerna ligger fast sen mer än sextio år. Om det innebär att vi nu verkar i en postteoretisk era, så är det åtminstone ingenting som märks i den vetenskapliga diskussionen.

Kursen syftar till att belysa teorins ställning under de senaste decennierna, dels i den teoretiska diskussionen, dels i samtida skönlitteratur. Kursen belyser frågan om hur en teoretisk tradition formerats under de senaste decennierna, samt huruvida det nu finns anledning att tala om ett teorins slut. Perspektiv från såväl "postkritisk teori" som från samtida kritisk och kulturvetenskaplig teori presenteras. Ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv diskuteras vad vi förstår med teori. Dessa perspektiv belyses och diskuteras under kursen med utgångspunkt i såväl (post)teoretiska texter som skönlitteratur.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, samt gruppövningar. Kursen kan också ges som läs- eller distanskurs.

Examination

Aktivt deltagande i seminarier och övriga förelagda övningar. Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Om kursen ges som läskurs sker examinationen genom muntliga eller skriftliga uppgifter.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om riktat pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.