Uppsala universitets historia i korthet
Den som ville starta ett universitet i Sverige på 1400-talet var tvungen att få en skrivelse från påven, en så kallad bulla. Ärkebiskop Jakob Ulvsson tog initiativ till en ansökan och 27 februari 1477 gav påven Sixtus IV sitt tillstånd.
1400-talet
På 1400-talet var universiteten i Europa nära kopplade till kyrkan. Därför bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi. När Uppsala universitet bildades behövde svenska kyrkoföreträdare inte längre resa utomlands för att utbilda sig. Teologiska fakulteten blev universitetets kraftcentrum.
1500-talet
Efter Jakob Ulvssons avgång 1515 minskade verksamheten snabbt och till slut försvann den helt. Erik XIV och Johan III gjorde försök att återuppliva universitetet, utan framgång. Men när Svenska kyrkan hade sitt berömda Uppsala möte 1593, då den bröt med katolicismen, bestämde den också att universitetet skulle starta på nytt.
Vy vid 300-årsjubileumet av Uppsala möte. Gravyr av Ferdinand Boberg, 1893.
1600-talet
Universitetet börjar växa
När Gustav II Adolf donerade mycket medel till universitetet på 1620-talet gav det förutsättningar för universitetet att växa. Antalet studenter ökade varje år. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet.
Starten för naturvetenskapen
Olof Rudbeck blev professor i medicin och var en av de första som drev utvecklingen av naturvetenskapen i Uppsala. Han är främst känd för sin upptäckt av lymfsystemet och för att ha byggt anatomiska teatern på Gustavianums tak.
Den första professuren i vältalighet och statskunskap
Universitetet fick sin första professur i vältalighet och statskunskap på initiativ av den dåvarande universitetskanslern Johan Skytte. Professuren finns kvar än idag men Skyttes önskemål att innehavaren av professuren varje månad skulle prisa Guds oändliga godhet ingår inte längre i arbetsuppgifterna.
Studentnationerna
Studenterna började på 1640-talet organisera sig i nationer baserade på hemort. Till en början var nationerna förbjudna. Efter några år insåg universitetets styrelse (konsistoriet) att sammanslutningarna inte gick att stoppa och beslutade år 1663 att erkänna dem.
Samtidigt ansåg konsistoriets ledamöter att nationerna borde bli en del av universitetets verksamhet och bestämde därför att utse en professor per nation som skulle övervaka nationslivet. Dessa kallades inspektorer. Några år senare började nationerna själva föreslå vem av professorerna som skulle bli inspektor. Inspektorerna finns än idag och deras roll är bland annat att bevaka nationernas intressen.
1700-talet
Uppsala får två nya professorer i naturvetenskap
I mitten av 1700-talet blev Anders Celsius professor i astronomi. Ungefär samtidigt utnämndes också Carl von Linné till professor i medicin. Linné är mest känd som botaniker, men på den tiden var botanik en del av samma vetenskap som medicin.
Också språkforskningen växer
En annan känd professor från den tiden var språkforskaren Johan Ihre. Hans forskning handlade bland annat om ordhistoria och studier av gotiska. Han gjorde sig dessutom ett namn som kritiker av kyrkans och statens makt.
En tillfällig svacka
Under seklets sista decennier hamnade universitetet i en svacka. Naturvetenskapen var på nedgång. Samtidigt orsakade oron efter franska revolutionen tillfälligt stopp i den filosofiska debatten.
1800-talet
Studentromantikens tid
1800-talets första hälft var tiden då den romantiska bilden av den glada sjungande studenten fick fäste. Studenterna tog större plats, prins Gustav skrev studentsången och skalden Gunnar Wennerbergs klassiska studentsånger – Gluntarne – gjorde entré i studentlivet.
Universitetet växer ännu mer
Under den senare delen av 1800-talet tillkom flera nya professurer i naturvetenskapliga och medicinska ämnen.
Universitetet fick även mer plats i staden. Flera nya byggnader kom till: universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, observatoriet, Chemicum och det nya universitetshuset.
Också studentnationerna befäste sin ställning och byggde egna nationshus.
Den första kvinnliga studenten börjar läsa vid universitetet
Före 1870 fick kvinnor inte läsa på universiteten. När Betty Pettersson ansökte om dispens hos kungen och började studera år 1872 blev det en början för kvinnors rättigheter i akademin. Men det tog ytterligare över 50 år innan det blev möjligt för kvinnor att göra akademisk karriär. Först år 1925, efter en lång kamp som Akademiska Bildade Kvinnors Förening ledde, hade kvinnor samma lagliga tillträde till universiteten som män.
1900-talet
Mellan åren 1880 och 1945 fortsatte universitetet att växa. Antalet studenter ökade från 1 500 till 4 500. Nya ämnen som arkeologi, konsthistoria och flera moderna språk tillkom. Den filosofiska fakulteten delades upp i naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet.
På 1960-talet skedde en utbildningsboom. Då ökade studentantalet från 8 000 till 21 000.
2000-talet
Högskolan på Gotland blir en del av Uppsala universitet
I början 2010-talet fick Uppsala universitet ett nytt campus – campus Gotland. Detta efter att riksdagen beslutat att Uppsala universitet och Högskolan på Gotland skulle gå ihop.
Universitetet idag
Idag läser över 50 000 studenter vid Uppsala universitet och drygt 2 000 personer är doktorander. Universitetet består av tre vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. Dessa är i sin tur uppdelade i nio fakulteter och under fakulteterna finns cirka 60 institutioner.
Viktiga årtal
1477: I en bulla, utfärdad efter ansökan, på initiativ av Jakob Ulvsson, ger påven Sixtus IV den 27 februari tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala. Den 2 juli undertecknas i Strängnäs universitetets privilegiebrev av riksrådet med Sten Sture i spetsen. Den 21 september införs påvens bulla högtidligen i Uppsala. Den 7 oktober (Birgittadagen) börjar undervisningen vid det nya universitetet.
1508: Petrus Astronomus föreläser om himmelslärans element.
1515: Ärkebiskop Jakob Ulvsson lämnar av åldersskäl sitt ämbete. Universitetets nedgångsperiod börjar.
1530 (ca): Undervisningen har i praktiken upphört.
1570-talet: Viss undervisning pågår, initierad av Johan III.
1593: Uppsala mötes beslut dagtecknas 20 mars. Den 1 augusti utfärdar hertig Karl jämte rådet en urkund, varigenom professurer tillsätts.
1595: Den 15 mars utfärdas universitetets nya privilegier av hertig Karl och riksrådet.
1600: Den 22 januari äger universitetets första kända filosofiska promotion rum. Den ena av universitetets ännu nyttjade spiror används.
1606: De första statuterna tillkommer.
1617: I samband med Gustav II Adolfs kröning äger den första teologie doktorspromotionen rum.
1620: Genom kungligt beslut ökar antalet professurer kraftigt. Ett universitetsbibliotek inrättas.
1620-talet: Gustavianum uppförs.
1622: Genom Johan Skyttes donation inrättas den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap.
1624: De gustavianska arvegodsen, som blir universitetets ekonomiska grundval, doneras av Gustav II Adolf.
1626: Konstitutioner, underskrivna av Axel Oxenstierna och betraktade som provisoriska, utfärdas.
1627: Orkesterverksamhet, som är ursprunget till Kungl. Akademiska kapellet, tar sin början.
1629: Den första juridiska doktorspromotionen äger rum.
1640-talet: De första studentnationerna tillkommer.
1655: Nya konstitutioner utfärdas.
1660: Olof Rudbeck blir professor i praktisk medicin.
1660-talet: Rudbeck inrättar den anatomiska teatern i Gustavianum.
1663: Studentnationerna legaliseras av konsistoriet. Exercitieinstitutionen (ridning, ritning, språk etc.) fastställes.
1669: Magnus Gabriel De la Gardie skänker Silverbibeln till Uppsala universitetsbibliotek.
1681: Den första medicinska doktorspromotionen äger rum.
1693: Hundraårsminnet av Uppsala möte firas med kungabesök och stora festligheter.
1694: Karl XI skänker Augsburgska konstskåpet till universitetet.
1702: Uppsala härjas av en svår brand.
1708: Det Oxenstiernska huset vid Riddartorget blir akademiskt sjukhus, Nosocomium, på initiativ av Lars Roberg.
1710: "De Vettgirigas Gille", sedermera Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, bildas.
1738: Johan Ihre blir professor skytteanus.
1739: Ständerna inrättar en professur i nationalekonomi; den förste innehavaren blir Anders Berch.
1741: Linné blir professor i medicin.
1742: Anders Celsius' undersökningar beträffande termometern publiceras.
1744: Den första professuren i kirurgi och anatomi inrättas.
1750: Den första kemiprofessuren inrättas med Johan Gottschalk Wallerius som förste innehavare. På 1750-talet byggs ett kemiskt laboratorium vid Västra Ågatan. Samuel Klingenstierna, professor i matematik, övertar den nya professuren i experimentalfysik.
1753: Linné introducerar i Species Plantarum sin nomenklatur för växter.
1750-talet: Theatrum oeconomico-mechanicum byggs vid Gamla Torget.
1755: Det nya konsistoriehuset, "Kuggis", står färdigt vid S:t Eriks Torg.
1767: Torbern Bergman blir professor i kemi.
1778: Den gamla universitetsbyggnaden Academia Carolina, belägen söder om domkyrkan, rivs.
1784: Carl Peter Thunberg tillträder den linneanska professuren.
1787: Gustav III donerar delar av slottets parkanläggningar till universitetet; Botaniska trädgården uppstår.
1792: Studentprotester mot inskränkningar av tryckfriheten.
1800: Ny studentoro - den s.k. Musikprocessen - förekommer i samband med en akademisk högtidlighet.
1804: Medicinska fakulteten promoverar jubeldoktorer. Det är första gången i Sverige sådant förekommer.
1806: Prästutbildningen reformeras; direktor för seminariet blir Samuel Ödmann.
1807: Linneanum i Botaniska trädgården invigs.
1808: J.C.F. Hæffner blir director musices. Den uppsaliensiska studentsången uppstår.
1809: Benjamin Höijer blir professor i filosofi.
1817: Erik Gustaf Geijer blir professor i historia. Som första studentnation får Östgöta nation eget hus, i en ombyggnad av Linnéträdgårdens orangeri.
1819: Prins Oscars namnsdag firas med stora festligheter och under stor hänförelse, ett uttryck för studenternas nya rojalism.
1830: Riksdagen beslutar om statsanslag till universitetet, som dittills huvudsakligen levat på avkastningen av sitt eget jordinnehav.
1834: Elias Fries blir innehavare av den Borgströmianska donationsprofessuren (i praktiken botanik).
1839: Hedersmagisters- värdigheten (senare heders- doktorsvärdigheten) införs, på initiativ av P.D.A. Atterbom.
1840: Juridiska fakulteten upprustas med nya professurer.
1841: Det nya universitetsbiblioteket, Carolina Rediviva, tas i bruk.
1842: Christopher Jacob Boström blir professor i praktisk filosofi.
1843: Den första gemensamma skandinavistiska studentmanifestationen äger rum i Uppsala.
1849: Uppsala studentkår bildas.
1849-51: Gunnar Wennerbergs Gluntarne utkommer.
1850: Anatomicum vid Islandsbron står färdigt.
1852: Nya statuter fastställs. Universitetets jurisdiktion upphör. "Sjung om studentens lyckliga dag", av Prins Gustaf och Herman Sätherberg, får sitt uruppförande vid en studentkonsert.
1853: Det nya astronomiska observatoriet i Fjärdingen tas i bruk.
1858: Anders Ångström blir professor i fysik.
1859: Gamla Kemicum vid Engelska parken invigs.
1862: Studentexamen vid universitetet ersätts genom kungl. stadga detta år av mogenhetsexamen vid läroverken. Professor Carl Benedict Mesterton utför det första kejsarsnittet vid Akademiska sjukhuset, då beläget i nuv. historiska institutionen.
1867: Det nya Akademiska sjukhuset tas i bruk.
1870: Ny filosofisk examensstadga tillkommer. Filosofie doktorsgraden ersätter den gamla magistervärdigheten.
1872: Som första kvinnliga student inskrivs Betty Pettersson vid universitetet.
1876: Nya universitetsstatuter tillkommer. Carl Yngve Sahlin tillträder, som den förste verkligt valde rektorn, sitt ämbete.
1877: Universitetets 400-årsjubileum firas ståtligt med bl.a. Viktor Rydbergs Kantat.
1883: Ellen Fries promoveras som den första kvinnan i Sverige till filosofie doktor, efter disputation i historia.
1885: Harald Hjärne blir professor i historia.
1887: Universitetshuset invigs. Den första studiehandboken utges av studentföreningen Verdandi. Den s.k. sedlighetsdebatten i Verdandi äger rum. Adolf Noreen blir professor i nordiska språk.
1888: John Börjesons Geijer-staty framför universitetshuset invigs. Studentföreningen Verdandis småskrifter börjar utges.
1891: Obligatoriska seminarieövningar i alla humanistiska ämnen införs. Studentföreningen Heimdal grundas.
1892: Uppsala kvinnliga studentförening bildas.
1893: Vid en stor jubelfestpromotion promoveras bl.a. Alfred Nobel till filosofie hedersdoktor. Adjunkten John Björkén avlider. Han testamenterar sin kvarlåtenskap till Uppsala universitet för belöningar av vetenskapliga prestationer (Björkénska priset).
1894: Fackskolan för huslig ekonomi, sedermera inlemmad i Uppsala universitet, grundas av J.A. Lundell och Ida Norrby.
1898: Henrik Schück blir professor i estetik, litteratur- och konsthistoria.
1901: Nathan Söderblom, sedermera ärkebiskop, blir professor vid teologiska fakulteten.
1901: Studentföreningen Laboremus grundas.
1907: Universitetet firar 200-årsminnet av Linnés födelse. Selma Lagerlöf promoveras som första kvinna till hedersdoktor. Ny examensstadga, varigenom fil. ämbetsexamen (fil.mag.) inrättas, tillkommer. JuvenalOrden, som florerat under Gunnar Wennerbergs studenttid, återupplivas.
1908: Nya universitetsstatuter tillkommer. Konsistoriets omfattning begränsas.
1909: Alla e.o. professurer förvandlas till ordinarie professurer. Studenternas gymnastik- och idrottsinstitution tas i bruk.
1910: Hugo Alfvén blir director musices.
1911: Axel Hägerström blir professor i praktisk filosofi. Allvar Gullstrand, professor i oftalmiatrik, får Nobelpriset i fysiologi och medicin. Teologiska fakulteten promoverar för första gången doktorer efter avlagda prov.
1912: The Svedberg blir professor i fysikalisk kemi.
1913: Oscar Almgren utnämns till professor i nordisk och jämförande fornkunskap.
1914: Politiska motsättningar mellan studenter kommer till uttryck i form av hetsiga debatter "den politiska vårterminen". Vilhelm Lundstedt blir professor vid juridiska fakulteten. Claes Annerstedt fullbordar sin universitetshistoria.
1916: Nya universitetsstatuter tillkommer.
1920: Man börjar återställa Linnéträdgården vid Svartbäcksgatan efter långvarigt förfall.
1922: Manne Siegbahn blir professor i fysik.
1923: Svenska kvinnor får tillträde till statliga tjänster som kräver akademisk utbildning. Axel Brusewitz blir professor skytteanus.
1924: Manne Siegbahn får Nobelpriset.
1925: Sturemonumentet invigs efter åtskilliga decenniers diskussioner.
1926: The Svedberg får Nobelpriset.
1927: I samband med universitetets 450-årsjubileum promoverar ärkebiskopen för sista gången teologie doktorer, utsedda av Konungen.
1928: Robin Fåhræus blir professor i patologisk anatomi.
1930: Det första studentbostadshuset, "Gubbhyllan" vid Övre Slottsgatan, står färdigt.
1931: H. S. Nyberg blir professor i semitiska språk.
1932: Gustav Adolfs- jubileum, vid vilket den restaurerade rikssalen på slottet tas i bruk. Ämnet idé- och lärdomshistoria tillkommer med Johan Nordström som förste professor.
1933: Högspänningsinstitutet vid Husbyborg börjar att tas i bruk.
1934: Gregor Paulsson blir professor i konsthistoria med konstteori.
1935: Årliga gemensamma doktorspromotioner blir regel. Filosofisk doktorshatt införs.
1939: För första gången hålls sista-april-talet på Slottsbacken av en kvinna, studentkårens vice ordf., Eva Wennerström (-Hartmann).
1941: Ett första steg mot studentinflytande på universitetets utbildning tas, då varje fakultet inrättar en undervisningsnämnd, som regelbundet skall rådgöra med representanter för "den akademiska ungdomen".
1943: Uppsalastudenterna demonstrerar mot nazistiska övergrepp mot Oslo universitet.
1945: Upprustning av forskning och utbildning efter kriget förbereds. 1945 års universitetsberedning.
1948: Arne Tiselius får Nobelpriset.
1949: Gerd Enequist, geograf, blir den första kvinnliga professorn vid Uppsala universitet.
1950: I och med ärkebiskop Erling Eidems avgång upphör prokanslersämbetet vid Uppsala universitet.
1952: Ökat bostadsbyggande för studenter. Studentstaden börjar tas i bruk.
1953: Ny filosofisk examensstadga.
1955: Pedagogisk upprustning av universitetsutbildningen m.m. förbereds. 1955 års universitetsutredning.
1956: Nya universitetsstatuter. Institutionerna nämns officiellt första gången. Filosofiska fakulteten delas i en humanistisk och en matematisk- naturvetenskaplig fakultet.
1963: Allmänna Sången blir en blandad kör, i vilken både kvinnor och män medverkar.
1964: Ny universitetsstadga. Universitetsförvaltningen byggs ut. Tjänsten som förvaltningschef/ universitetsråd inrättas. Den samhällsvetenskapliga fakulteten bryts ut ur den humanistiska. För första gången agerar politiska studentkårspartier aktivt vid direktionsvalet.
1967: Den s.k. filialen i Örebro, sedermera högskolan, börjar sin verksamhet.
1968: Farmaceutiska institutet i Stockholm flyttas och blir farmaceutisk fakultet vid Uppsala universitet.
1969: Reformer inom grundläggande utbildning beslutas; PUKAS med bundna studiegångar, utbildningslinjer, poängsystem och studieplaner. Försöksverksamhet med nya samarbetsformer ger studenterna ökat inflytande. Reformerad forskarutbildning beslutas. Doktorsgraden ersätts av doktorsexamen.
1970: Teknikums lokaler färdiga.
1971: Det sista formella bandet mellan Svenska kyrkan och universitetet försvinner, då teologiska fakultetens representation i domkapitlet tas bort.
1974: Byggnad på Luthagsgärdet för språk och samhällsvetenskap påbörjas.
1977: Ny högskolereform. Högskoleförordningen träder i kraft den 1 juli, med spärrad utbildning, ökad yrkesinriktning, regionstyrelser och stora organisatoriska förändringar för universitetet. Lärarutbildningar av olika slag inlemmas i universitetets verksamhet.
2012: Eva Åkesson tillträder som Uppsala universitets första kvinnliga rektor.
2013: Högskolan på Gotland blir en del av Uppsala universitet.