Olof Rudbeck
Olof Rudbeck den äldre är en av Uppsala universitets mest betydande personligheter genom seklerna. Han var biskopsson från Västerås och kom tidigt till universitetet.
Upptäckten av lymfsystemet
Den unge Rudbeck gjorde det som har kallats ”den första vetenskapliga upptäckt som gjorts av någon svensk”. Den gällde lymfan och dess vägar i människokroppen.
En dansk forskare hade samtidigt gjort ungefär samma upptäckt och de båda grälade om vem som var först. Hur som helst, Rudbeck hade utfört en vetenskaplig bragd och blev redan som ung känd i Europas lärda värld.
Den akademiska karriären i Uppsala
Efter en tid utomlands kom Rudbeck tillbaka till Uppsala och fick 1660 den ena professuren inom medicinska fakulteten. På den tiden hade universitetet bara två sådana tjänster där. Han innehade professuren till 1692, då han efterträddes av sin son Olof Rudbeck den yngre. Vid flera tillfällen var han universitetets rektor.
Den anatomiska teatern
I början av 1660-talet lät Olof Rudbeck den äldre inrätta Theatrum anatomicum för dissektioner av människokroppen. Man kan tänka sig vilket djärvt grepp detta var – att bygga något stort ovanpå det dåvarande universitetshuset, Gustavianum. Sedan dess har kupolen med solurskulan gett huset dess särskilda karaktär.
Anatomiska teatern ligger i Gustavianums kupol.
Eftermäle
Rudbeck har i övrigt mest blivit känd för sin bok Atlantica, en mycket patriotisk fornhistoria som började tryckas 1677. Verket fick ett minst sagt blandat mottagande, och med dagens mått mätt verkar den rent ovetenskaplig och fri från verklighetsförankring. Vissa av de metoder Rubeck använde var dock i sig sunda och rentav före sin tid: han försökte bland annat datera föremål utifrån de jordlager de låg i.
Mycket annat av Rudbecks verk har blivit bestående. Tillsammans med kanslern Magnus Gabriel De la Gardie inrättade han exercitierna som innebar att unga adliga studenter fick utbildning i ridning, dans, fäktning, moderna språk, med mera. Det ridhus som Rudbeck byggde stod på den plats där universitetshuset nu ligger och akademisk ridutbildning förekommer än idag.
Han lät också inrätta en botanisk trädgård (nuvarande Linnéträdgården), ordnade med båtförbindelser till Stockholm, broar och vattenledningar, med mera.
Kompositör var han också och hade en stark sångröst, som han bland annat lät ljuda i domkyrkan och vid Karl XI:s kröning 1675.