Skytteanums historia

Vid Uppsala universitet finns det numera inga tjänstebostäder för professorerna eller andra anställda. Med ett undantag – Skytteanum. Huset ligger sydost om domkyrkan och känns lätt igen genom det karakteristiska halvcirkelformade valvet. Här bor ännu i dag innehavaren av den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap.

Huset och professuren har sitt namn efter Johan Skytte, född 1577. Han var borgarson, fick studera i Tyskland och blev senare lärare åt prins Gustav (II) Adolf. Som adlad tog han namnet Skytte.

Skytte uppnådde den främsta värdigheten i landet, nämligen riksråd, år 1617, och 1622 blev han kansler för Uppsala universitet. Mest känd är han nog för att han 1622 inrättade professuren och skänkte medel till dess underhåll. Han gav också noggranna föreskrifter om hur professorn skulle bedriva sin undervisning.

Huset som idag heter Skytteanum har sitt ursprung på 1300-talet. Skytte köpte huset och bestämde att det skulle vara den skytteanska professorns bostad. Det var till en början ganska förfallet men efter en renovering kunde den första professorn flytta in där 1626.

På husets fasad kan man se stora bokstäver i järn, så kallade ankarslutar. Där står: H I S F R samt F M N T G. Detta har studenter tolkat på olika humoristiska sätt, men den rätta betydelsen är: Herr Johan Skytte Friherre Riksråd och Fru Maria Nääf Till Grönsöö.

Skytte hade bestämt att innehavare av professuren skulle tillsättas av honom själv som så kallad ”patronus” och att denna rättighet skulle gå i arv till hans efterkommande. Patronatet finns kvar än idag och dess innehavare får yttra sig då professuren tillsätts.

I övrigt sker tillsättningen som vid andra professurer. En annons kommer ut och de som går vidare i urvalsprocessen får ge offentliga provföreläsningar som bedöms av tre sakkunniga – två i statskunskap och en i vältalighet.

I Skytteanum bor alltså professorn och i övrigt finns här lokaler för statsvetenskaplig forskning och undervisning, ett par småhus samt en stor trädgård. Den skytteanska professuren anses vara den äldsta statsvetenskapliga i världen och huset med sin trädgård är ett originellt inslag i Uppsalas akademiska miljö.