Linnéträdgårdens historia
Linnéträdgården idag. Foto: Lotta Saetre
Uppsala universitets botaniska trädgård är den äldsta botaniska trädgården i Sverige. Trädgården kom till år 1655 på initiativ av Olof Rudbeck en äldre. Han var professor i medicin men på den tiden ingick medicin och botanik i samma område.
På Rudbecks tid låg trädgården mitt inne i Uppsala, i stadsdelen Svartbäcken nära Fyrisån. I trädgården kunde medicinstudenterna lära sig botanik och studera medicinalväxter. Mot slutet av 1600-talet fanns det mer än 1800 växtarter i trädgården. Många av dem odlades för första gången i Sverige, till exempel potatis.
.jpg)
Olof Rudbeck den äldres plan över den botaniska trädgården belägen vid Svartbäcksgatan i Uppsala (nuvarande Linnéträdgården). Teckningen finns på Uppsala universitetsbibliotek.
Olof Rudbecks botaniska trädgård fick svåra skador under den stora stadsbranden i Uppsala 1702. Eftersom universitetet saknade medel att återställa den, hamnade trädgården i en period av vanvård.
År 1741 tog Carl von Linné över som föreståndare för den då förfallna akademiträdgården. Han omvandlade den till en av de främsta trädgårdarna i världen. Genom sina goda kontakter över hela världen kunde han föra samman tusentals växter. De odlades i en speciell ordning fastställd av Linné, enligt sexualsystemet eller i ekologiska planteringar.
Senare flyttade Botaniska trädgården till området i närheten av slottet där den fortfarande befinner sig. Då blev den gamla trädgården parkmark och potatisland. Orangeriet byggdes om till studentnation och Director Musices flyttade in i prefektbostaden.
När Svenska Linnésällskapet bildades 1917, såg den som en av sina främsta uppgifter att återställa Linnés botaniska trädgård. Detta har varit möjligt tack vare Linnés noggrannhet, hans detaljerade växtlistor och kartor.
Den gamla prefektvillan är idag Linnémuseum och drivs av Svenska Linnésällskapet. Uppsala universitet har tagit över ansvaret för själva trädgården som numera heter Linnéträdgården.