Bra motorik förbättrar inlärning

I sin studie har forskaren Janna Gottwald studerat 70 barn som är 18 månader gamla. Det här är den första studien som görs på spädbarn som handlar om sambandet mellan motorisk planering och kognitiv planering. Som tittar på hur utförandeförmågan är i barns tidiga utveckling.

Studien innehöll en motorisk del där snabbhet och slutledningsförmåga testades, och en utförandedel där barnet ställdes inför tre olika kognitiva problem som skulle lösas.

I det motoriska momentet undersöktes barnens snabbhet när det gällde att göra en svår och en lätt sak. Rörelserna registrerades via ett motion tracking-system. Barnen skulle ta en leksak och stoppa den i en låda. Den lätta (stora) lådan var placerad nära och det var enkelt att stoppa leksaken i lådan. Den svåra (lilla) lådan stod längre bort och där behövde barnen jobba lite för att få ner leksaken.

- Vi såg att en del barn sträckte sig snabbare efter en leksak och lyckades lättare stoppa den i rätt låda, och att andra barn var långsammare. Även när vi skruvade upp svårighetsgraden på uppgifterna lyckades de barnen ta leksaken och stoppa den rätt. Vi kunde se att de hade med i beräkningen hur lätt eller svår uppgiften var och att de planerade sin insats utifrån den kunskapen, säger Janna Gottwald, institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Utförandedelen innehöll tre olika moment.

I det första momentet la forskaren en attraktiv, glittrande leksak i närheten av barnet och sa att den inte fick röras. Idén var att se hur länge barnet kunde vänta innan hen tog leksaken. Maxtiden var satt till 30 sekunder, men genomsnittstiden för barnen var att vänta i 7 sekunder.

I det andra momentet undersöktes arbetsminnet. I en liten byrå med fyra lådor placerades en leksak i en av lådorna. Undersökningen gällde hur snabbt barnen hittade leksaken.

I det tredje momentet skulle barnen ta upp en leksak ur en låda med genomskinligt lock. För att få upp locket krävdes att barnet tryckte på en knapp. De flesta barnen ville dock ta upp leksaken genom det genomskinliga locket och kopplade inte ihop att knappen öppnade locket åt dem.

Forskaren hittade ett samband mellan hur barnen utförde det motoriska momentet och de kognitiva momenten.

- De barn som var snabba och framgångsrika i det motoriska momentet var bättre på uppgifterna som krävde arbetsminne, än de långsammare barnen. De var också bättre på att hindra sig själva från att sträcka sig efter den glittriga leksaken. Det visar att det finns ett samband mellan barns motoriska färdigheter och deras kognitiva utveckling. "The body might shape their mind" - det är ett starkt argument för vikten av fysisk aktivitet, för att satsa på idrott i skolan och att ha aktiv lek i förskolan, berättar Janna Gottwald.

När det sambandet är känt kan det underlätta för till exempel personal på barnavårdscentraler och förskolor att uppmärksamma barn med motoriska problem på ett annat sätt. Med tidig träning kan de kanske undvika att utveckla inlärningsproblem senare i livet.

- Om man redan tidigt ser att barnets motorik inte utvecklas som förväntat kan det vara ett tecken på att barnet kan behöva hjälp med sin kognitiva utveckling längre fram. Det ger oss en möjlighet att förebygga problem och att tidigt planera för särskilda pedagogiska insatser tidigt i skolan och förskolan, säger Janna Gottwald.

Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet bedriver forskning på och undersöker spädbarns och barns motoriska, sociala, psykologiska och kognitiva utveckling, ofta med hjälp av teknisk utrustning som eye tracking, EEG och motion capture, som gör att det går att få en inblick i de processer som gör det möjligt för barn att förstå och tolka sin omgivning.

Artikeln i tidskriften Psychological Science. DOI: 10.1177/0956797616667447

Janna Gottwald (2016) Infants in Control: Prospective Motor Control and Executive Functions in Action Development (avhandling) 

Avhandlingen i fulltext