Higgsbosonen fyller 10 år
Den 4 juli är det 10 år sedan Higgsbosonen upptäcktes i data från Large Hadron Collider, LHC, som är världens största och mest kraftfulla partikelaccelerator. Dagen efter 10-årsjubileet, den 5 juli, kommer en ny uppstart göras av LHC med världsrekordenergier på 13,6 TeV.
I CERN:s partikelaccelerator Large Hadron Collider, LHC, i Schweiz kolliderar protonstrålar med varandra och vid dessa kollisioner kan Higgsbosoner skapas, vilket observerades för första gången för 10 år sedan av de stora detektorerna ATLAS och CMS. Ett flertal fysikforskare vid Uppsala universitet arbetar med ATLAS-detektorn tillsammans med runt 3 000 andra forskare, studenter och ingenjörer från hela världen. Flera hundra av dessa jobbar med forskning om Higgsbosonen.
– Higgsbosonen är 10 år gammal, men vi håller fortfarande på att lära känna den. De närmaste åren kommer vi i allt större utsträckning använda den som ett verktyg för upptäckter som ligger bortom standardmodellen, säger Rebeca Gonzalez Suarez, forskare vid institutionen för fysik och astronomi och som arbetar med ATLAS.
Förklaring till massans ursprung
Higgsbosonen är en grundläggande byggsten i standardmodellen och är den enda förklaring vi har för massans ursprung. Sedan upptäckten av den har forskarna kunnat mäta dess egenskaper, såsom massa, spinn och koppling till andra partiklar, med allt större noggrannhet. Det har de kunnat göra genom att analysera proton-protonkollisioner och de sönderfall i partiklar som skapas och lämnar spår i de stora detektorerna ATLAS och CMS vid LHC:s kollisionspunkter, strax efter Higgsbosonen skapats.
År 2013 tilldelades François Englert och Peter Higgs Nobelpriset i fysik för teorin om hur partiklar får sin massa. Englert och Higgs presenterade teorin oberoende av varandra redan 1964 och den bekräftades 2012 när Higgsbosonen upptäcktes. I teorin förklaras massans ursprung hos nästan alla elementarpartiklar av ett universellt, så kallat Higgsfält, som genomsyrar vakuum och växelverkar med alla elementarpartiklar. Att mäta egenskaper hos Higgsfältet bidrar också till vår förståelse av universums skapelse.
Camilla Thulin