Så kan innovation från Uppsala universitet minska resistenta bakterier

Nikos Fatsis-Kavalopoulos och hans forskarkollegor har utvecklat en ny metod för att ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt.

Nikos Fatsis-Kavalopoulos och hans forskarkollegor har utvecklat en ny metod för att ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt.

Att behandla svåra infektioner med kombinerad antibiotika har länge varit praxis i den svenska vården. Trots det finns det, just nu, inget kliniskt test för hur väl det faktiskt fungerar. Det vill forskaren Nikos Fatsis-Kavalopoulos ändra på med hjälp av en nyutvecklad metod.


En del uppskattningar visar att en så stor andel som hälften av all antibiotikabehandling i den svenska vården är kombinationsbehandling. Idag används inget kliniskt test som visar hur effektiv den typen av behandling är.

– Anledningen till det är att dagens tester antingen inte är speciellt exakta eller väldigt komplicerade och dyra att utföra, säger Nikos Fatsis-Kavalopoulos, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och initiativtagare till den nya metoden CombiANT (combinations antibiotics).

Vill minska antibiotikaresistens

Med CombiANT vill Nikos Fatsis-Kavalopoulos och hans team ge läkare ett billigt, enkelt och korrekt verktyg för att vägleda dem i att förskriva kombinationer av antibiotika.

– Vår förhoppning är att vi med CombiANT, som kan ta med personliga tester i ekvationen, kan ge bättre patientresultat, förklarar han.

Redan under sin forskarutbildning kom Nikos Fatsis-Kavalopoulos i kontakt med de metoder som används för att undersöka effekten av kombinationsbehandling. Då väcktes tanken om behovet av att strömlinjeforma den processen.

– Jag har mina rötter i Grekland, ett land som ständigt är i topp när det gäller överförskrivning av antibiotika och antibiotikaresistens. Så att bidra till arbetet med att minska de problemen har alltid varit ett mål för mig, säger Nikos Fatsis-Kavalopoulos.

En långsam process

Med CombiANT vill Nikos Fatsis-Kavalopoulos och
hans team ge läkare ett billigt, enkelt och korrekt
verktyg. Foto: Mikael Wallerstedt 

Analyser av den typ som CombiANT gör är, enligt Nikos Fatsis-Kavalopoulos, värdefullt både inom forskningen och i vården. Det första målet var att ta fram ett verktyg som kunde effektivisera forskarnas arbete och hjälpa till att producera den typ av datamängder som fältet behöver.

– Eftersom metoden testas så grundligt av forskare inom den akademiska världen är integration i vården ett naturligt nästa steg, berättar Nikos Fatsis-Kavalopoulos.

Att introducera en metod och göra den till standard inom vården är en långsam process som kräver många noggranna analyser och studier.

– Just nu demonstrerar vi den diagnostiska kapaciteten av vår analys med hjälp av arkiverad klinisk data. Sedan kommer vi gradvis att introducera det för klinisk integration.

Ett lagarbete sedan starten

Just nu är Nikos Fatsis-Kavalopoulos och hans team i färd med att starta ett bolag och de har också sökt internationellt patent på analysmetoden och teknologin. Hans roll i projektet och det kommande företaget är som chefsforskare och teknikchef men projektet är och har sedan starten varit ett lagarbete.

– Om någon i teamet hade saknats hade vi inte kommit någon vart med projektet. Vi tog alla med oss vår unika expertis, säger han.

Stödet från UU Innovation är också något Nikos Fatsis-Kavalopoulos säger har varit avgörande för projektet.

– De har guidat oss steg för steg, från idé till färdig, patenterad produkt.

Agnes Loman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin