Lågutbildade föräldrar diskrimineras i skolvalet

Studien visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet.

Studien visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet.

Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där 3 430 grundskolor kontaktades via email, av en påhittad förälder som ville veta mer om den aktuella skolan. Föräldern gav information om sitt namn och sitt yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige.


– Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkomnande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolans egenskaper. Resultaten visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statskunskap vid Uppsala universitet och den som gjort studien.

Studien genomfördes som ett stort fältexperiment där forskaren mejlade totalt 3 430 grundskolor. Experimentet täckte nästan alla skolor i Sverige och är ett av det största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige. Studien fokuserade på föräldrar som var intresserade av att placera sitt barn på den aktuella skolan och som ställde frågor kring skolans profil, kötid och hur ansökningsprocessen såg ut. Mejlet undertecknades av en påhittad förälder, som i mejlet gett information om sitt namn och sitt yrke. Föräldragruppen var uppdelad i lågutbildade föräldrar, i mejlet undersköterskor, och högutbildade föräldrar, i mejlet tandläkare. Det finns också en gruppindelning mellan föräldrar med svenskklingande respektive arabiskklingande namn.

Inte samma information

De mer socioekonomiskt starka föräldrarna fick mer uppmuntran från skolan att söka till den aktuella skolan, genom att de i högre grad fick information om lediga skolplatser och information om skolans positiva egenskaper. De mer socioekonomiskt svaga föräldrarna fick mer sällan samma information. De fick mindre vänliga och välkomnande svar, vilket potentiellt minskar sannolikheten att de ställer fler frågor till skolan

När det gäller huruvida föräldrarna över huvud taget fick svar på mejlet och på sina tre frågor var det bara små skillnader mellan högutbildade och lågutbildade föräldrar. Samma sak gäller mellan föräldrar med svenskklingande respektive arabiskklingande namn.

Jonas Larsson Taghizadeh är forskare i stats-
kunskap. Foto: Mikael Wallerstedt

– Det här är viktig kunskap. Det är mycket sällan som socioekonomisk diskriminering diskuteras i den offentliga debatten och det finns heller inte med bland diskrimineringsgrunderna. Denna diskrimineringsform har heller inte studerats i särskilt hög grad. Trots detta visar min studie att socioekonomisk diskriminering förekommer i den svenska skolan, med potentiellt stora negativa konsekvenser både individen och för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Elin Bäckström

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin