Fossila fotspår visar fotens utveckling

21-9

Bildtext

De äldsta kända fotspåren av förmänniskor har hittats på Medelhavsön Kreta och är minst sex miljoner år gamla, enligt ett internationellt team av forskare från Tyskland, Sverige, Grekland, Egypten och England. Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports och leds av leds av Uwe Kirscher och Madelaine Böhme vid universitetet i Tübingen.


Ett av över 50 fotspår spår i sanden i Trachilos,
Kreta. Dateringstekniker har nu visat att de är mer
än sex miljoner år gamla. Foto: Per Ahlberg

Fotspåren från fossiliserade strandsediment hittades nära byn Trachilos på västra Kreta, och en artikel om dessa fynd publicerades 2017. Nu har forskarna daterat dem, med hjälp av geofysiska och mikropaleontologiska metoder. De visade sig vara 6,05 miljoner år gamla och därmed är de det äldsta direkta beviset på en människoliknande fot som används för att gå.

– Spåren är nästan 2,5 miljoner år äldre än de spår som tillskrivs Australopithecus afarensis (Lucy) från Laetoli i Tanzania, säger Uwe Kirscher.

Fotspåren i Trachilos har samma ålder som fossilerna av den upprättgående Orrorin tugenensis från Kenya. Fynden från denna tvåbenta varelse inkluderar lårben, men det finns inga fotben eller fotavtryck.

Nytt ljus över fotens utveckling

Per Ahlberg, professor i evolutionär
organismbiologi. Foto: David Naylor

Dateringen av de kretensiska fotspåren kastar därför nytt ljus över den tidiga utvecklingen av mänsklig upprätt gång för mer än sex miljoner år sedan.

– Den äldsta mänskliga foten som används för upprätt gång hade en framfot med en stark parallell stortå och successivt kortare sidotår, förklarar Per Ahlberg, professor vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

– Foten hade en kortare sula än Australopithecus. Ett fotvalv hade ännu inte bildats och hälen var smalare.

För sex miljoner år sedan var Kreta anslutet till det grekiska fastlandet via Peloponnesos.

– Vi kan inte utesluta ett samband mellan den som gjort fotspåren och den möjliga förmänniskan Graecopithecus freybergi, säger professor Madelaine Böhme.

För flera år sedan identifierade Böhmes team den tidigare okända förmänskliga arten i det som nu är Europa baserat på fossiler från 7,2 miljoner år gamla fyndigheter i Aten, bara 250 kilometer bort.

Studien bekräftar dessutom ny forskning och teorier från Böhmes forskargrupp, enligt vilka det europeiska och närliggande fastlandet separerades från Östafrika för sex miljoner år sedan, genom en relativt kortvarig utvidgning av Sahara.

Ökenstoft färdades med vinden

Geokemisk analys av Kretas sex miljoner år gamla strandavlagringar tyder på att ökenstoft från Nordafrika transporterades dit med vinden. Forskargruppen kom fram till en ålder av mellan 500 och 900 miljoner år när de daterade mineralkorn. Dessa tidsperioder är typiska för nordafrikanskt ökenstoft, enligt författarna.

– Ny forskning inom paleoantropologi har också föreslagit att den afrikanska människoapan Sahelanthropus inte gick på två ben, och att Orrorin tugenensis, som har sitt ursprung i Kenya och levde för 6,1 till 5,8 miljoner år sedan, är den äldsta förmänniskan i Afrika, säger Böhme.

Enligt forskningen finns det ett samband mellan ökenspridningar i Mesopotamien och Sahara och den geografiska spridningen av tidiga mänskliga föregångare. En ökenbildningsfas för 6,25 miljoner år sedan i Mesopotamien kan ha initierat en migration av europeiska däggdjur till Afrika. På samma sätt kan separationen av kontinenterna genom Sahara för 6 miljoner år sedan ha möjliggjort en separat utveckling av den afrikanska förmänskliga Orrorin tugenensis parallellt med en europeisk förmänniska.

Annica Hulth

Publikation


Uwe Kirscher, Haytham El Atfy, Andreas Gärtner, Edoardo Dallanave, Philipp Munz, Grzegorz Nied?wiedzki, Athanassios Athanassiou, Charalampos Fassoulas, Ulf Linnemann, Mandy Hofmann, Matthew Bennett, Per Erik Ahlberg, Madelaine Böhme: Age constraints for the Trachilos footprints from Crete. Scientific Reports, DOI: http://doi.org/10.1038/s41598-021-98618-0; www.nature.com/articles/s41598-021-98618-0

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin