Miljonpris till ledande blodkärlsforskare

Christer Betsholtz, professor vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, tilldelas 2021 års stora Nordiska pris av Eric K. Fernströms stiftelse.

Motiveringen lyder vidare: ”Hans forskning har varit av essentiell betydelse för vår förståelse av hur blodkärlens celler samverkar för att nå den funktionella balansen som krävs för att upprätthålla en fungerande blodcirkulation”.

– Detta var överraskande, glädjande och smickrande. Jag är tacksam till den eller de som nominerade mig och till priskommittén som valde ut mig, i vad jag är övertygad om var stenhård konkurrens. Jag kan nämnda många forskare i Norden som jag tycker förtjänar detta pris mer än jag, säger Christer Betsholtz.

Christer Betsholtz är ledande inom blodkärlsforskningsfältet och har kartlagt kommunikationen mellan olika celltyper i blodkärlen och hur dessa celler utvecklas och nybildas. Det är framför allt två celltyper som fångat hans intresse: endotelcellerna, som bildar det inre röret i våra blodkärl, och pericyterna, en celltyp som ingår i alla blodkapillärer, kroppens allra minsta blodkärl.

Oväntad upptäckt

Christer Betsholtz står bakom den oväntade upptäckten att pericyterna spelar en fundamental roll för blodkärlens tillväxt och funktion, och hans forskargrupp har under senare år särskilt fokuserat på pericyternas roll i hjärnan. Ett annat betydelsefullt forskningsgenombrott var upptäckten av en speciell typ av endotelceller som lotsar nybildade blodkärl i kroppen.

– När blodkärl förlängs och förgrenar sig sker det ungefär som hos grenskott på ett träd. Vi kunde se att i spetsen av varje blodkärlsskott sitter en specialiserad endotelcell, en så kallad tip-cell. Tip-cellerna sträcker i sin tur ut en kvast av trådlika strukturer som känner av olika molekyler i omgivningen och styr blodkärlets förlängning i rätt riktning. Vi upptäckte också hur nya tip-celler bildades när blodkärlen skulle förgrenas. 

Tip-cellerna studeras

Intresset för upptäckten av pericyternas och tip-cellernas roll under nybildning av blodkärl har sedan dess vuxit sig stort i forskarvärlden, och cellerna studeras nu intensivt vid både hälsa och sjukdom, bl.a. vid cancer och Alzheimer’s sjukdom.

En del av hans forskning nu handlar om att ta fram en molekylär kartläggning över cellerna som bygger upp hjärnans blodkärl. Första versionen publicerades 2018 och används idag av forskare över hela världen. Kartan hoppas han kunna bidra till ökad förståelse om blodkärlens roll vid olika sjukdomar, men också att den leder fram till nycklar som hjälper forskarna att öppna blod-hjärnbarriären för läkemedel.