Industri och akademi möts kring Big Science

Ett av experimenten, ATLAS, under uppbyggnadsfasen vid partikelacceleratorn på CERN.

Uppsala universitet spelar en viktig roll för Sveriges satsningar på Big Science. Big Science är ett begrepp för att beskriva storskaliga internationella forskningsanläggningar som exempelvis CERN, ESS, Max IV, ESO och ITER. Sverige är medfinansiär i tretton europeiska Big Science-centra.

Big Science Sweden (BiSS) är Sveriges officiella Industrial Liaison Office (ILO) som arbetar för att skapa affärs- och samarbetsmöjligheter mellan näringsliv, akademi och de stora anläggningarna. Fredrik Engelmark, samverkansledare vid Uppsala universitet och medarbetare i Big Science Sweden, arbetar med det världsledande laboratoriet för partikelfysik vid CERN.

– De här jätteanläggningarna driver världens teknikutveckling framåt. Vårt arbete inom Big Science Sweden handlar till stor del om att fånga upp anläggningarnas behov och utmaningar och sedan ta dem vidare till både industri och akademi, säger han.

Stora investeringar

Sverige satsar miljardbelopp varje år på de tretton forskningsanläggningar nationen har medlemskap i.

– Det Sverige investerar vill vi naturligtvis ska ge något i retur. Det handlar om att generera affärer för svensk industri som kan leverera spetsteknologi till anläggningarna men också om know-how och kunskapsutbyte, säger Fredrik Engelmark.

Uppsala universitet har bred förankring inom Big Science, både som teknikleverantör till de olika anläggningarna men också genom nyttjandet av de stora laboratoriemiljöerna i olika forskningsprojekt.

AIMday för samverkan

Den 13 oktober arrangerar BiSS en workshop med Uppsala universitets möteskoncept AIMday. Det är en mötesform som går ut på att föra samman näringsliv och industri med forskare och akademi.

– Workshopen pågår under en hel dag där vi i förväg samlat in specifika frågor och utmaningar som de stora forskningsanläggningarna brottas med. En fråga diskuteras under en timme i en grupp sammansatt av representanter från näringsliv, akademi och Big Science, berättar Fredrik Engelmark.

Konceptet har visat sig framgångsrikt när det gäller att skapa nya samarbeten och projekt.

Genererade miljonprojekt

Det senaste mötet för två år sedan resulterade bland annat i ett större samverkansprojekt mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och ett kluster av teknikföretag i Småland. Projektet har beviljats medel på 19 miljoner kronor för att utveckla miljövänliga ”kalla” supraledande magneter med intensionen att de bland annat ska användas på CERN. Testning och utveckling sker i FREIA-laboratoriet som är en del av institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

– Denna typ av teknikutveckling är ett bra exempel på hur utveckling vid en Big Science anläggning också kan komma samhället till gagn, då effektivare magneter också resulterar i effektivare utrustning för strålbehandling av människor, säger Fredrik Engelmark.

Stort intresse för årets AIMday

I år är det alltså dags igen för en ny AIMday på temat Big Science. Intresset är stort och frågeställningarna kommer precis som förra gången att kretsa kring de stora forskningsanläggningarnas utmaningar och behov. AIMday Big Science går av stapeln 13 oktober och sker digitalt.