Begränsad samhällsspridning med öppet högstadium men lärarna blev sjukare

En ny studie visar att det ger begränsad effekt på samhällsspridning av corona att stänga skolor men att mer skyddsåtgärder för lärare kan behövas.

En ny studie visar att det ger begränsad effekt på samhällsspridning av corona att stänga skolor men att mer skyddsåtgärder för lärare kan behövas.

De flesta länder i världen stängde sina skolor under våren 2020 trots stor osäkerhet kring hur det påverkar spridningen av SARS-CoV-2. En ny studie, där man jämfört föräldrar till barn i årskurs 9 med föräldrar till barn i gymnasiets första årskurs, visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Men smittspridningen bland högstadielärare var dubbelt så hög som bland gymnasielärare.


I mitten av mars 2020 övergick gymnasieskolan i Sverige till distansundervisning medan grundskolan fortsatte undervisningen som vanligt. Detta möjliggör en jämförelse av smitta och sjukdom mellan i övrigt jämförbara grupper. I studien kopplas alla PCR-positiva fall av SARS-CoV-2 och alla sjukvårdsregistrerade fall av covid-19 fram till sommarlovet till registerdata för föräldrar och lärare i grund- och gymnasieskolan. 

Jämfört grupper av föräldrar

Helena Svaleryd, professor vid nationalekonomiska
institutionen vid Uppsala universitet, är en av
forskarna som genomfört studien.
Foto: Mikael Wallerstedt

Studien undersöker inte konsekvenserna av skolstängningar för smittspridningen bland elever men konstaterar att antalet allvarligare fall var lågt under våren och att inga elever i för-, grund- eller gymnasieskola avled till följd av Covid-19 fram till mitten på sommaren 2020.  Eftersom elevers ålder sannolikt samvarierar med symptomens allvar, elevens smittsamhet och olika typer av riskbeteende är det istället centralt att jämföra föräldrar till barn i näraliggande åldrar. 

Enligt studien var sannolikheten för ett positivt PCR-test 17 procent högre för föräldrar vars yngsta barn gick i årskurs 9 snarare än i gymnasiets första år. Det betyder att 500 PCR-positiva fall bland cirka 450 000 högstadieföräldrar – 4,5 procent av befolkningen – hade kunnat undvikas fram till mitten av juni om även högstadiet hade övergått till distansundervisning. Detta kan jämföras med totalt 53 000 PCR-positiva fall i hela befolkningen under samma period.

Fördubblad risk bland högstadielärare

Studien finner en fördubblad risk bland högstadielärare jämfört med gymnasielärare, både för PCR-påvisad smitta och för sjukvård på grund av covid-19. En jämförelse av 124 yrkesgrupper visar att gymnasielärarna uppvisade medelhög smitta medan högstadielärarna var den 7:e mest drabbade yrkesgruppen. (I denna jämförelse exkluderas anställda i vård och omsorg då provtagningen av dessa grupper skilde sig markant från andra.) Fram till slutet på juni hade 79 av 39 500 högstadielärare blivit inlagda på sjukhus med covid-19 varav en avlidit. Enligt studien hade detta antal varit 46 om högstadiet hade stängts på samma sätt som gymnasiet. 

Att smittan sprids inom hushållet är välkänt och studien visar att risken för ett positivt PCR-test var 30 procent högre bland högstadielärarnas partners än bland gymnasielärarna. Skattningarna för allvarligare sjukdomsfall är något lägre än för PCR-påvisad smitta men precis som föräldrarna är dessa skattningar oprecisa. 

Mer skyddsåtgärder för lärare kan behövas

Skolstängningar är en kostsam åtgärd med potentiellt allvarliga långsiktiga konsekvenser för eleverna. Resultaten för högstadieföräldrarna är i linje med teoretiska modeller som tyder på att det har begränsade effekter på den allmänna spridningen av SARS-CoV-2 att stänga skolor. I en internationell jämförelse har skyddsåtgärderna i de öppna svenska skolorna varit milda och detta kan inte förklara de relativt små konsekvenserna för smittspridningen. Resultaten för lärare tyder emellertid på att vidare skyddsåtgärder i skolorna kan övervägas. 

Anna Malmberg

Publikation:


“The effects of school closures on SARS-CoV-2 among parents and teachers” är författad av Jonas Vlachos (Stockholms universitet), Edvin Hertegård (Uppsala universitet) och Helena Svaleryd (Uppsala universitet). Studien är publicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin