Genvägen till människans historia
När den moderna människan koloniserade världen kom hon i kontakt med andra människogrupper som neandertalare och denisovamänniskan. Foto: Getty Images
Sekvensering av gener från människor som levde för länge, länge sedan och från människor som lever idag har blivit en viktig pusselbit för att förstå människans tidiga historia och hur världen befolkades. Mattias Jakobsson berättar mer i Forskarpodden.
Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Tobias Sterner
Lyssna på avsnittet: Genvägen till människans historia
Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi, undersöker med hjälp av dna-analyser hur den moderna människan uppstod och hur hon sedan spred sig över världen. Hon kom då i kontakt och fick barn med andra människogrupper som neandertalare och den gåtfulla denisovamänniskan som vi i princip bara känner genom deras dna.
– Än så länge har vi bara ett riktigt bra genom så att vi är lite i mörkret och famlar fortfarande om denisovamänniskans historia, säger Mattias Jakobsson.
I sin forskning intresserar han sig också för tiden då jägarstenåldern började övergå i bondestenåldern.
Tillsammans med andra forskare ska Mattias Jakobsson nu bygga upp ett excellenscentrum vid Uppsala universitet och fokuserar på människans förhistoria de senaste 10 000 åren. Det kommer att vara tvärvetenskapligt, med olika ingångar till forskningsområdet.
Åsa Malmberg
Forskarpodden
I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?