David Håkansson tar plats i Svenska Akademien

I december efterträdde David Håkansson den kände språkforskaren Sture Allén på stol nummer tre i Svenska Akademien. Helt enligt traditionen höll han ett tal om Sture Allén, efter att först ha läst in sig på hans gärning och även besökt hans änka Solveig i Göteborg.

– Det kändes fint att få efterträda honom. Vi har inte helt samma språkvetenskapliga intresse, han verkade inom lexikografi och arbetade mycket med ordböcker, men vi delar intresset för språkets struktur. Där har vi en gemensam nämnare.

David Håkanssons tillträde sammanföll med att det sista bandet av Svenska Akademiens ordbok kom ut. Ordboken är ett jätteprojekt som pågått ända sedan 1800-talet, där alla svenska ord fått en grundlig förklaring och belägg för när de först började användas.

Nu börjar arbetet om igen, med flera finansiärer förutom Svenska Akademien.

– Ja, man går tillbaka och reviderar och uppdaterar, för ett stort antal ord finns så klart inte med i ordböckerna. Men den kommer inte att tryckas utan blir en rent digital produkt.

Viktig infrastruktur för svenska språket

Svenska Akademien förknippas ofta med utdelningen av Nobelpriset i litteratur, högtidliga evenemang och festligheter. Dess betydelse för det svenska språket lyfts inte fram lika ofta.

– Det är väldigt mycket arbete som sker i det dolda med viktig infrastruktur för det svenska språket. Till exempel är ordboken ett helt fantastiskt projekt som man nu kunde föra i hamn. Det är få språk som är så väl beskrivna som svenskan. Förutom ordboken kommer ordlistan med jämna mellanrum, vi har Svenska Akademins grammatik som kom ut 1999 och vi arbetar med webbsidan svenska.se.

Den här sidan av Akademiens verksamhet kommer David Håkansson nu bidra till. Samtidigt fortsätter han på heltid som forskare i nordiska språk och dekan för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.

1800-talssvenskans förändring

I sin forskning intresserar han sig mycket för språk i förändring, både i nutiden och i historisk tid. Just nu håller han på att avsluta ett forskningsprojekt om 1800-talssvenskan och hur den förändrades då och på längre sikt.

– Vi tittar framför allt på hur förändringar spreds från skönlitterär dialog och därifrån vidare till andra genrer. På 1800-talet hade man en föreställning att klyftan mellan tal och skrift hade blivit för stor. En hel del språkvetare, inte minst Adolf Norén som var professor här på institutionen, engagerade sig för att närma skriftsvenskan till talsvenskan.

I den här språkreformen använde man sig skönlitterära författare som förebilder, till exempel Selma Lagerlöf.

– Det var en ganska kort tid som författare hade den här rollen. Vid tiden runt andra världskriget hade redan journalisterna tagit över som språknormerare. Sedan dess har tidningsspråket varit riktmärket för den skrivna svenskan, säger David Håkansson.

Följer utvecklingen i realtid

Genom sitt nya uppdrag kommer han att följa språkets förändring i realtid, till exempel varje gång en ny upplaga av Svenska Akademins ordlista kommer ut.

Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.

– Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju helt naturligt att ett språk förändras när det kommer till ordförråd och grammatik. Det jag tycker är mer oroväckande är de domänförluster som vi kan se idag, när svenska inte alls används inom vissa områden. Det har till exempel uppmärksammats mycket inom högre utbildning.

När engelskan ersätter svenskan bidrar det till att språket tunnas ut och viktiga ord och begrepp försvinner. Han jämför med när jordbrukssamhället gick över i industrisamhälle, då urbaniseringen blev ett hårt slag för dialekterna.

– De genuina dialekterna kan vi inte få tillbaka. På samma sätt är det här.

Stark ställning i världen

Vad har då svenska för ställning bland språken i världen? En vanlig uppfattning är att svenska är ett litet språk, men det stämmer inte, enligt David Håkansson.

– Med europeiska mått mätt kan vi framstå som ett av de minsta språken, men i världen är svenska ett stort språk. Det finns ungefär 7000 språk i världen och svenska hör till de största. Det är bland de absolut mest välbeskrivna språken. Dessutom är det ett komplett samhällsbärande språk som man kan använda inom offentlighet och förvaltning.

Som ny ledamot i Svenska Akademien ser han fram emot många språkliga diskussioner framöver. Varje vecka åker han till Stockholm för att vara med på möten.

– Det är väldigt intressant och givande på många olika plan, framför allt att lära känna personerna. I början av april delade akademin ut sitt nordiska pris till poeten Ingela Strandberg i Börshuset och det var första gången jag var med i den utåtriktade verksamheten.

En viktig milstolpe

Det här är förstås en viktig milstolpe i en forskarkarriär som började med en avhandling vid Lunds universitet och fortsatte med flytt till Uppsala universitet 2010, där han två år senare blev docent och åtta år senare professor.

Hur kom det sig att du började intressera dig för svenska språket?

– Jag tror att språkvetenskapen var lockande eftersom det var en form av struktur. Man kunde titta på språket från en strukturell sida och kombinera det med intresset för hur språket användes, säger David Håkansson.

Ett intresse han alltså delar med sin företrädare Sture Allén.

Annica Hulth