Invigning av excellenscentrum om extrema klimathändelser

– I delen som handlar om forskning är fokuset helt på effekterna av extrema klimathändelser, både ekonomiska effekter och mer samhälleliga effekter och påverkan. Då tittar vi till exempel på folkhälsa och på ojämlikheter i effekterna av extremväderhändelser. Vi kommer att jämföra olika delar av samhället med varandra och olika delar av en stad som utsatts för en extrem händelse, säger föreståndaren Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper.

Bygga upp en databas

Ett första viktigt steg blir att samla in stora mängder information och bygga upp en databas. Det handlar inte bara om att ta in data från myndigheter utan även sådant som nyhetsartiklar, information från försäkringsbolag, satellitbilder före och efter ett stort oväder, ljudinspelningar och intervjuer. I stort sett allt material som kan kopplas till en extremväderhändelse och dess effekter är av intresse.

– Idag är det väldigt svårt att få tag i data om just effekterna av extremväderhändelser. För att samla in väderdata kan man installera en meteorologisk station som mäter temperatur, vind och andra variabler. Det finns dock inget mätinstrument som har koll på hur många personer som påverkas av någon händelse, eller hur stora de ekonomiska förlusterna är. Dessutom vill företag och andra organisationer som samlar in det här slags data inte offentliggöra den, säger föreståndaren Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper.

Rätt information viktig för anpassning

För att vi ska kunna anpassa oss till klimatförändringarna och framtida extremväderhändelser är det helt avgörande att vi har väldokumenterad och korrekt information om vad som kan inträffa.

– Det räcker inte att veta vad som ska inträffa rent klimatiskt, vi behöver veta om dessa händelser egentligen har någon betydelsefull påverkan på oss. Oftast vet man inte riktigt. Alla anpassningsåtgärder förutsätter att man har bra koll på vad som är en händelse som orsakar stora skador och vad som är en händelse som vi har bra motståndskraft mot, säger Gabriele Messori.

Centrumet är en av fem forskningsmiljöer vid universitetet som fått bidrag inom Vetenskapsrådets excellenssatsning 2022. Under fem år får varje forskningsmiljö mellan fyra och sex miljoner kronor årligen, med möjlighet till ytterligare fem års finansiering efter utvärdering.

Forskning och utbildning

Grundtanken är att forskare inom olika områden ska samarbeta och bilda en plattform för breddad kunskap inom sina respektive områden. Svenskt centrum för extrema klimathändelser koordineras från Uppsala universitet i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet och RISE – Research Institutes of Sweden.

– I Lund koncentrerar de sig på den samhällsvetenskapliga aspekten. Sedan har vi en kollega som jobbar både vid Uppsala universitet och på Karolinska Institutet och är expert inom folkhälsa och vill titta på folkhälsoeffekter av extremt väder. Gruppen på RISE är erfarna användare av språkteknologi och maskininlärning, så de jobbar med automatisk databehandling av all slags data som rör det här, säger Gabriele Messori.

Förutom forskning- och forskningsinfrastruktur omfattar centrumet också en utbildningsdel från mastersnivå och uppåt.

– Och kanske en sista aspekt som kan vara av intresse är att vi satsar en ganska stor del av centrumets aktiviteter till att bygga ett nätverk där vi både bjuder in forskare från utlandet till Uppsala, Stockholm och Lund och finansierar forskningsvistelser av postdoktorer som gästar inom centret, säger Gabriele Messori.

Åsa Malmberg