Billiga hållbarhetsluncher banar väg till minskat matsvinn och ökad samvaro

I köket på studentkåren Rindi i Visby lagas billiga luncher på svinnsmart mat från öns butiker. Projektet har startats med stöd från universitets klimatpott.

I köket på studentkåren Rindi i Visby lagas billiga luncher på svinnsmart mat från öns butiker. Projektet har startats med stöd från universitets klimatpott.

Förra året startade ett nytt initiativ på Gotland för att minska matsvinnet och samtidigt öka tillgången till hållbar och prisvärd mat. Varje vecka serveras billiga luncher tillagad av mat som sorterats ut från den lokala dagligvaruhandeln. Projektet har fått medel från universitetets klimatpott och lockat fler besökare till kåren.


Ett stenkast från Campus Gotland i Visby ligger Gotlands Studentkår Rindis kårhus. Här lagas och serveras måltider varje torsdag till schyssta priser av råvaror med kort datum eller skönhetsfel. Bakom projektet "Campus Gotland Community Kitchen" står en grupp före detta studenter med intresse för hållbarhetsfrågor. Nu har deras vision om att rädda mat fått stor omsättning i praktiken.

Dagens rätt ”dekonstruerad burrito” serverad på
studentkåren i Visby. Foto: Daniel Olsson

– Känner du hur varm känsla det var idag på lunchen? Det är fantastiskt att jobba med detta. Det passar så bra att vara här på Rindi även med deras kök och all utrusning som stod oanvänd, säger Orsolya Demes, ansvarig för studiesociala frågor på Gotlands Studentkår och en av initiativtagarna till projektet.

Orsolya och hennes kollegor har precis serverat ”dekonstruerad burrito” med bröd och sallad till över 60 personer. Till efterrätt bjöds på persimonpaj med vispgrädde. Menyer och priser varierar efter utbud. Idag kostade lunchen 60 kronor.

– Vi säljer slut varje gång. Nu hoppas vi kunna utöka samarbetet med ännu fler butiker och leverantörer. Det skulle göra det enklare att planera verksamheten. Som det är nu bestämmer vi menyn dagen före. Man måste vara kreativ, säger Fie Brooker-Bulling, projektledare och doktorand vid universitetets forskarskola inom hållbar utveckling.

Fie Brooker-Bulling , Leonie Paul och Orsolya Demes är före detta masterstudenter vid Campus Gotland som startat projektet kring matsvinn. Mycket av arbetet sker helt ideelt. Foto: Daniel Olsson.

Finansierat via klimatpottspengar

Projektet ”Campus Gotland Community Kitchen” finansieras med medel från Uppsala universitetets klimatpott. Pengarna bidrar till kostnaden för löner och inköp av mat samt en del kringutrustning. Satsningen bygger på samverkan med lokala matproducenter och matbutiker som erbjuder svinnsmart mat till reducerade priser. Maten hämtas varje vecka med hjälp av en cykeltrailer. Hållbarhet är ledord i både stort och smått.

Fie och Orsolya berättar att visionen med matsvinnsrestaurangen sträcker sig bortom projektperiodens slut. Förhoppningen är att kunna fortsätta även i höst. Då krävs det att projektet blir självfinansierat.

– Det här har verkligen lyft stämningen och aktiviteterna på kåren och blivit en naturlig plats för studenter, universitetsanställda och allmänhet att träffas på. Det känns viktigt att kunna visa på konkreta lösningar när det gäller mat och matsvinn. Sen är det ju alltid populärt att kunna erbjuda lite billigare alternativ.

Om Uppsala universitets klimatpott

Uppsala universitets klimatpott infördes 2020 som ett sätt att stärka och förnya arbetet med att minska klimatpåverkan. Projekt och initiativ som bidrog till att minska universitetets klimatpåverkan kunde ansöka om bidrag om högst 250 000 kronor mellan 2020-2022. Särskilt uppmuntrades initiativ med stort fokus på nytänkande och kreativitet.

Projektmedel kunde sökas av medarbetare, studenter och organisatoriska enheter inom Uppsala universitet. Campus Gotland Community Kitchen var ett av sju projekt som fick finansiering läsåret 2022/2023.

Viktor Jacobsson

Fakta om matsvinn


  • En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.
  • Ett kilo matsvinn ger under produktion upphov till 1,6 kg CO2.
  • Varje år slänger svenska hushåll cirka 15 kg ätbar mat per person plus 18 kg mat och dryck som hälls ut i vasken.
  • Av alla utsläpp av växthusgaser i världen står matsvinn för cirka 8–10 procent .
  • Även om matsvinnet (matavfallet) kan rötas till biogas är det betydligt bättre för miljön om den mat som kastas aldrig hade behövt produceras.

Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin