Så påverkas vår hälsa när vi inte får sova

– Sömnen hjälper oss att göra oss av med skadliga ämnen i hjärnan som på sikt kan göra att vi utvecklar Alzheimers sjukdom. Bland annat ändrar cellerna sig lite när vi sover: utrymmet blir större mellan dem, vilket förbättrar det flöde som tar bort skadliga ämnen, säger Jonathan Cedernaes.

En natts dålig sömn är dock ingen anledning till att drabbas av panik, lugnar han. Men hur orolig ska till exempel småbarnsföräldrar vara över ständigt störd nattro?

– Vi skulle gärna studera föräldraåren för det är en betydande del sömn som går förlorad i snitt. Den data vi sömnforskare har, är att om man får tid för återhämtning tycks det kunna återställa sig. Risken reduceras över tid. Det har bland annat Uppsalaforskare sett hos skiftarbetare som jobbat skift i många år. Skiftarbetare är en grupp man vet har en ökad risk för demenssjukdomar, troligen för att de ofta får för lite sömn och på fel tid på dygnet.

När Jonathan Cedernaes gör studier på människor bjuds deltagare in att tillbringa några nätter i ett sömnlabb där forskarna kan hålla noga uppsikt över dem.

–Vi försöker göra kliniska studier där vi kan isolera en enskild faktors inverkan. Vi gör detta genom att kontrollera hur mycket och vad de äter. Vi säger hur mycket de ska röra på sig och kontrollerar deras ljusexponering. Vi tar blodprover morgon och kväll och även vävnadsprover. Jag har särskilt riktat in mig på att ta muskel- och fettprover, då dessa vävnader är så viktiga för vår ämnesomsättning, säger han.

Deltagarnas ämnesomsättning, hjärnfunktion och nervcellers hälsa testas. Personerna uppmanas att gå till sängs den tid de brukar för att behålla sin naturliga dygnsrytm. Handlar det om att studera hur sömnbrist påverkar hälsan hålls personerna vakna en viss tid eller hela natten.

Något Jonathan Cedernaes tycker är särskilt spännande är hur sömnen påverkar ämnesomsättningen. När vi sover sparar kroppen på energi och ämnesomsättningen sjunker. Hos personer som är vakna på natten ses ett förändrat beteende som ökar risken för att gå upp i vikt.

– Om man inte sover tillräckligt får hjärnan signaler om att man inte får tillräckligt med energi vilket ger ett ökat begär att äta sött. När vi låter deltagare som inte får sova äta vad de vill, äter de gärna mer sötsaker.

Men hos den som är vaken på natten sker också förändringar på genetisk och molekylär nivå i hur energi omsätts och lagras i kroppen. Vid en naturlig dygnsrytm är musklerna programmerade att förbränna fett under natten och kolhydrater på dagen, medan fettvävnaden lagrar fett dagtid och släpper ut det på natten. Äter vi på fel tider störs systemet och dålig sömn under längre tid ökar risken för insulinresistens och på sikt diabetes.

– Vi kan se förändringar i hur de så kallade klockgenerna regleras. Det är ett fåtal gener som styr vår dygnsrytm. Hos möss lyckades jag med mina kollegor visa att om man tar bort de här generna i hjärnan äter de på helt fel tid på dygnet och får diabetes. De är en viktig del i hjärnan som sitter i hypotalamus och reglerar kroppens ämnesomsättning och mättnadssignaler, säger Jonathan Cedernaes.

Den som har dåliga sovvanor löper inte bara risk att drabbas av livsstilssjukdomar utan blir också känsligare för infektioner. Det här vill Jonathan Cedernaes gärna utforska närmare. Under pandemin tittade han tillsammans med kollegor utomlands därför på om sömn kan skydda mot covid-19. De fann visst stöd för det.

Jonathan Cedernaes har ständigt nya studier på gång och något han tittar på just nu är hur och om hälsoriskerna med sömnbrist kan minskas med fysisk aktivitet.

– Jag har ett långt intresse av träning och näringslära och vad som händer med kroppen när vi tränar och äter vissa saker. Jag har som regel bra sovvanor men jag utsätter mig ofta för sömnbrist för att utföra mina studier och när jag flyger mellan olika tidszoner. Min upplevelse är att det samtidigt hjälper att få nya forskningsidéer.

Nyfikenheten på sömnens effekter väcktes redan då Jonathan Cedernaes var mycket ung. Hans morfar Lennart Wetterberg  var professor i psykiatri, medlem i Nobelförsamlingen för medicin och fysiologi och har ägnat en betydande tid åt att studera sömn både i Sverige och USA.

– Han gjorde viktiga upptäckter på sömnhormonet melatonin. Jag har alltid varit intresserad av att få höra och se vad han forskar på. Han är extremt smart och över 90 år och har till och med engagerat sig i covid. Han är väldigt inspirerande.

Jonathan Cedernaes egen akademiska karriär inleddes med läkarstudier vid Uppsala universitet. Under arbetet med sin avhandling i näringsfysiologi fick han möjlighet att hjälpa till med sömnstudier. Han fascinerades av att det ända in på cellnivå gick att mäta hur stor betydelse sömnen har för vår hälsa.

Efter disputationen bar det av till USA. Han har än idag ett samarbete med Northwestern University i Chicago där han i huvudsak studerar sömn och dygnsrytmer i musmodeller.

– Det är tacksamt att studera sömn. Det är ett intressant forskningsområde där det fortfarande är mycket man inte vet. Jag hoppas kunna hitta biomarkörer för vilka som riskerar att ta mest skada vid till exempel skiftarbete och se om sådana risker kan minimeras genom exempelvis träning eller viss kost. Många hälsotillstånd är kopplade till störd sömn, därför finns det mycket utrymme för förbättrad diagnostik, säger Jonathan Cedernaes.