Studenter och lärare berättar
Studenter berättar
Möt Paulina Arvidsson
Varför valde du att läsa Retorikprogrammet?
– Jag drömmer om att jobba med text och kommunikation på något sätt, och då kändes retorikprogrammet perfekt. Eftersom teori blandas med praktiska övningar får vi möjlighet att utveckla våra förmågor, det uppskattar jag väldigt mycket. Dessutom tycker jag om att man kan anpassa programmet genom exempelvis praktik, utlandsstudier och fria kurser. Och så är ju kurserna vi läser fantastiskt roliga!
Är det någon särskild frågeställning, tänkare eller talare som du är intresserad av?
– Hittills har jag nog inte fått någon favorit, men jag har fått upp ögonen för många tänkare och talare som jag tidigare aldrig hade hört talas om. Jag tycker det är spännande att vi får möjlighet att studera så många olika slags frågeställningar. Ofta ställs motsatta idéer mot varandra vilket gör att man både får nya perspektiv på saker, men också en djupare förståelse för sina egna tankar.
Vad är det viktigaste du lärt dig hittills under utbildningen?
– Det viktigaste, och kanske även roligaste, jag har lärt mig hittills är att oavsett hur mycket regler det finns att förhålla sig till när man skriver ett tal, är de bästa talen oftast ändå de som bryter mot reglerna! Och att alla är lika nervösa när de ska ställa sig inför en grupp och tala, oavsett hur självsäkra och avslappnade de verkar.
Råd till blivande studenter
– Välj någonting som intresserar dig, som du känner att du verkligen vill studera, då brukar det mesta lösa sig med tiden. Jag tror också att en viktig sak att tänka på är att man kommer in i allting så småningom. I början kan allt kännas nytt och överväldigande, men man lär sig navigera i såväl studentlivet som studieteknikerna. Det rådet kan vara betryggande att ha i bakhuvudet de första veckorna!
Paulina Arvidsson påbörjade sina studier vid retorikprogrammet hösten 2023
Möt Ellen Holm
Varför valde du att läsa Litteraturvetarprogrammet?
– Jag valde litteraturprogrammet för att jag älskar att läsa och har gjort det ända sedan jag var liten. I grundskolan var jag ganska bestämd med att jag ville bli polis men under gymnasiet fick jag nära kontakt med en av mina bibliotekarier och hon visade mig massor av ny och annan litteratur än det jag brukade läsa och väckte mitt intresse för litteratur som ämne. Därefter blev jag mer intresserad av bokvärlden och hittade då programmet här på Uppsala som erbjuder inriktning förlag vilket jag planerar att gå. Att vi får möjligheten att göra praktik ser jag fram emot, eftersom man då man får testa på det man vill göra och se om det passar en.
Är det någon särskild författare, epok, genre eller frågeställning som intresserar dig?
– Detta är en svår fråga för det finns så många olika svar. Innan jag började programmet hade jag nog svarat samtida litteratur, men nu skulle jag svara realism eller postmodernistisk litteratur. Dostojevskij och Kafka har jag blivit väldigt förtjust i, och Austin så klart! Jag tycker det har blivit mycket roligare att läsa äldre litteratur nu när jag fått olika knep att använda mig av när jag läser, som gör det lättare att hänga med. Men jag älskar fortfarande att gosa ned mig under en filt och läsa någon fantasy eller romance bok, ibland behöver man en paus från den typen av litteratur man läser på universitetet.
Vad är det viktigaste du lärt dig hittills under utbildningen?
– Det viktigaste jag lärt mig hittils är hur berättartekniker fungerar. Det var något jag tyckte var svårt i början men nu när jag fått grepp om det så tänker jag på det varje gång jag läser. Att försöka lista ut hur berättelsen är uppbyggd och vilka typer av berättare det finns kan vara klurigt vilket gör det väldigt roligt. Speciellt intressant är det i litteratur runt 1800-1900 talet där man började experimentera mycket med berättarens roll. Sen tycker jag att det är bra att vi fått lära oss om olika epoker och vad som skiljer dem åt och hur man kan problematisera dem. När man lär sig mer om epoker och förhållandena under dem förstår man litteraturen och kan djupdyka i den, vilket gör läsningen mer underhållande och intressant.
Råd till blivande studenter
– Mitt tips är att ta dig in på campus. På litteraturprogrammet har vi väldigt lite undervisningstid då vi har så mycket litteratur att läsa, men ta dig in till campus ändå och träffa kompisar, det kan bli väldigt ensamt att bara sitta hemma tre dagar på raken och läsa. Prata ihop er och ta med lunch och sitt tillsammans istället, det blir mycket roligare och då kan ni hjälpa varandra om det är något ni inte förstår, samt att det är jättebra att diskutera böckerna i förväg för att få flera tankar från varandra inför seminarium.
Möt Staffan Alsparr
Varför valde du att läsa litteraturvetenskap?
– Att jag valde att börja läsa litteraturvetenskap på kandidatnivå berodde på att jag ville bli en bättre läsare. För många är nog vägen till universitetsämnet en naturlig fortsättning på en läshunger ända sedan barnsben, men så var det inte för mig. Jag märkte emellertid att jag trivdes och att inte bara mitt läsande utvecklades och fördjupades, utan också mitt tänkande. Och jag kom att trivas väldigt bra i den värld jag hade hamnat i. Därför valde jag att också fortsätta på masternivå.
Är det någon särskild frågeställning, tänkare eller talare som du är intresserad av?
– Jag skulle säga att med rätt ingång och ett öppet sinne kan det allra mesta vara intressant. Men en särskild plats har nog ändå intermedialiteten och frågan om "konstarternas systerskap" tagit.
Vad är det viktigaste du lärt dig hittills under utbildningen?
– Bland väldigt mycket annat väljer jag att lyfta fram kursen Aktuell litteraturvetenskaplig forskning som gav tillfälle både till att öva sig i författande av vetenskaplig text i ett kortare format och till en inblick i de aspekter av samarbete och "raffinering" som hör till en forskares arbete. Det är annars lätt hänt att de sidorna skyms av den färdiga publikationen.
Råd till blivande studenter
– Det är alltid svårt att ge råd när man inte känner adressaten, men mitt lilla bidrag får ändå bli att odla din nyfikenhet! Litteraturvetenskapens verktyg är precisa och kraftfulla, men för att använda dem på bästa sätt fordras nyfikenhet, särskilt i möte med den litteratur som kan vara lite svårtuggad, då intresse kanske inte uppstår spontant. Rätt vad det är ser man en koppling eller ett spår, och påminns om litteraturens – och världens – förunderlighet.
Staffan Alsparr påbörjade masterprogrammet hösten 2022, som då hette Masterprogram i humaniora, inriktning litteraturvetenskap.
Lärare berättar
Möt Sigrid Schottenius Cullhed
Tjänst på institutionen
– Lektor och docent.
Kort om din bakgrund
– Jag har studerat litteraturvetenskap, latin och franska i Stockholm, Paris, Pisa och Göteborg, där hon disputerade på en avhandling om den romerska författaren Faltonia Betitia Proba. Jag kom till Uppsala som Akademiforskare år 2014.
Pågående forskning
– Jag har till övervägande del forskat om antik grekisk och romersk litteratur och dess inverkan under senare perioder världen över. De litteraturvetenskapliga forskningsfrågor som lockar mig har ofta tvärvetenskapliga förgreningar. Jag har precis avslutat ett projekt som undersöker representationer av sexuella övergrepp och tystnadskultur i den klassiska traditionen. För närvarande driver jag två samarbetsprojekt: ett tvärvetenskapligt doktorandprojekt om litterära traumaskildringar inom ramen för Womher, Uppsalas forskningscentrum för kvinnors hälsa, och ett EU-projekt om samtida berättelser om moderskap.
Vad undervisar du i?
– Flera av de kurser jag har utvecklat och undervisat på är inriktade på antik, medeltida och tidigmodern litteratur, och på de frågor och utmaningar som denna litteratur ställer en humanistisk forskare inför. Det kan handla om principer för historieskrivning, översättningsteori, genusteoretiska frågor och mer övergripande frågor om vad som skiljer kulturer åt och hur vi genom litteratur och språk kan förstå varandra över kulturgränser.
Varför läsa litteraturvetenskap?
– Först och främst för att det är stimulerande. Den som läser litteratur behöver aldrig ha tråkigt. I litteraturen finns de stora berättelserna om att vara människa. Genom den kommer vi nära språk och röster från det förflutna och från andra kulturer, som vi kanske aldrig annars skulle komma i kontakt med. Den som läser litteraturvetenskap och retorik i Uppsala kommer även att träna sitt kritiska, kreativa och logiska tänkande, öva upp sina skriftliga och muntliga färdigheter och få en gedigen allmänbildning; färdigheter och kunskaper som kan vara till stor nytta för framtida studier och arbete.
Råd till blivande studenter
– Låt studierna i litteraturvetenskap få drivas av din nyfikenhet och lita på att den kommer att leda dig till värdefulla tankar och insikter.
Möt Karl Berglund
Tjänst på institutionen
– Biträdande universitetslektor i litteraturvetenskap.
Kort om din bakgrund
– Har vid sidan av litteraturvetenskap pluggat genusvetenskap och biblioteks- och informationsvetenskap. Är utbildad bibliotekarie och har arbetat på forskningsbibliotek och på Centrum för digital humaniora. Disputerade i litteraturvetenskap 2017 på en avhandling om 2000-talets svenska deckarvåg.
Pågående forskning
– Jag håller för närvarande på att slutföra ”Patterns of Popularity”, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där samtidens litterära bästsäljare analyseras med hjälp av digitala metoder och mot bakgrund av bokmarknadens snabba digitalisering. Ett centralt resultat är boken Reading Audio Readers: Book Consumption in the Streaming Age som publiceras i februari 2024 och där användardata från Storytel har använts för att analysera hur folk använder ljudboksmediet. Framöver har min forskning två huvudsakliga fokus: 1) fjärrläsningar av svenska 1900-talsklassiker, där jag och Johan Svedjedal genom digitala metoder analyserar omkring tre hundra svenska romaner; 2) digital läsforskning, där ljudboksdata paras med enkäter och intervjuer för att än bättre förstå hur människor faktiskt läser skönlitteratur idag.
Vad undervisar du i?
– Jag undervisar i kurser som rör litteratursociologi, bokmarknad, läsning, populärlitteratur och samtidslitteratur, främst på c-nivå och masternivå. Jag handleder även uppsatser inom samma områden.
Varför läsa litteraturvetenskap?
– För att det skrivna berättandet –även om det hela tiden tar sig nya uttryck och distribueras på nya sätt – är en helt central del av vår kultur, och samtidigt den del som är mest flexibel och i mitt tycke därför mest intressant.
Råd till blivande studenter
– Läs både högt och lågt och undvik litterär snobbism. Tänk brett och djärvt när du väljer uppsatsämnen. Tänk också på att litteraturvetenskap är ett mycket större ämne än bara analyser av skönlitterär text. Det rymmer undersökningar av läsare, bokutgivning, reception, medium för läsning, adaptioner, och så vidare – endast fantasin sätter gränserna.
Möt Mats Rosengren
Kort om din bakgrund
– Jag började som teoretisk filosof och skrev en avhandling 1997 om hur Platon konstruerade motsättningen mellan retorik och filosofi och hur Chaim Perelman och Lucie Olbrechts Tyteca omintetgjorde denna motsättning i sitt verk Traité de l’Argumentation – la nouvelle rhétorique; fortsatte sedan som forskare inom vetenskapsteori och konstnärlig forskning, innan jag 2009 blev professor i retorik först vid Södertörns högskola, och sedan 2014 vid Uppsala universitet.
Ända sedan min doktorandtid har jag vid sidan av forskningen ägnat mig åt att översätta, främst fransk filosofi samt åt att skriva i och arbeta med olika kulturtidskrifter, främst Res Publica och Glänta.
Pågående forskning
– Olika aspekter av det som jag kallar för skapande av social mening allt från förhistorisk (paleolitisk) grottkonst till samtida politisk produktion av det socialt imaginära.
Vad du undervisar i
– I första hand om retorikens teori och historia.
Varför läsa retorik?
– Kunskaper i retorik är inte bara kunskaper i hur man övertygar och övertalar via det talade ordet. Dagens retorikämne omfattar mycket mer än så – retorik kan, i alla fall som jag arbetar med den, ses som ett försök att förstå hur och varför socialt imaginära föreställningar etableras och slår rot i specifika socialhistoriska situationer. Retoriken försöker förstå hur människans kollektiva meningsskapande går till, bortom det blott diskursivt rationella resonerandet. Så att läsa retorik är att få de verktyg som krävs för att förstå och påverka sin samtid – något som varje medborgare borde vara kapabel till och något som krävs för att utveckla och upprätthålla demokratin.
Råd till blivande studenter
– Läs mycket – såväl facklitteratur som skönlitteratur; se film och teater, gå på muséer och sätt dig in i samtidens frågor – skaffa dig en så bred kunskapsbas du kan att utgå från, i livet och studierna.
Möt Frida Buhre
Tjänst på institutionen
– Forskare i retorik.
Kort om din bakgrund
– Jag doktorerade i retorik vid institutionen, och har studerat en del i USA. Jag gjorde en postdoc vid Linköpings universitet och är nu tillbaka som forskare på UU.
Pågående forskning
– Jag forskar om hur klimatfrågan upplevs och kommuniceras av olika grupper, framförallt unga klimataktivister och samiska konstnärer. Jag är intresserad av frågor om intergenerationell klimaträttvisa och postkolonial klimaträttvisa: vem ska ställa om och när, och vem hålls ansvarig? Men jag är också intresserad av de existentiella dimensionerna av klimatfrågan: hur upplever vi framtiden och historien i ljuset av klimatförändringarna? Hur skapas och omformas vår offentliga kultur och debatt i ljuset av dem?
Vad undervisar du i?
– Jag undervisar i retorik och hoppar också in och gör en del föreläsningar om klimatkommunikation.
Varför läsa retorik?
– För att det är roligt, men också för att världen förändras när man läser retorik. Du lär dig om kommunikation, offentlig debatt och hur påverkan fungerar och din syn på samhälle, kultur och politik kommer att byggas ut och byggas om. I dagens samhälle finns det ett stort behov av kommunikativa, analytiska personer som kan verka i det offentliga.
Råd till blivande studenter
– Plugga inte bara, utan ta vara på tiden genom att aktivera dig. Det kan vara i studentföreningar såsom Litteraterna, Studentradion eller Utrikespolitiska föreningen, genom att vara aktiv på nationerna, eller genom att engagera dig i det universitetspolitiska. De sammanhangen kommer att ge dig kunskaper, insikter och vänner som sträcker sig ut i livet.