Barnsarkofag återlämnad till Gustavianum
Sarkofagen nyligen återlämnats till Gustavianum är tom, gjord i keramik och har tillhört en pojke. Foto: Marcus Holmqvist
En 3 200 år gammal mumiesarkofag har återvänt till Gustavianum − Uppsala universitetsmuseum efter att ha varit försvunnen från samlingarna under flera decennier. Den tros ha sålts till Boston, USA med falska papper i mitten på 80-talet. Sarkofagen har tillhört en pojke vid namn Pa-nefer-neb.
Den vackert handmålade sarkofagen i keramik har precis återlämnats till Gustavianum från Museum of Fine Arts i Boston. Men hur det kom sig att ett sådant värdefullt föremål från Uppsala universitets samlingar hamnade i Boston? Ja, det är lite av ett mysterium.
− Den kom till Uppsala universitet 1922 men har varit försvunnen ur samlingarna sedan åtminstone 1970-talet, säger Ludmila Werkström, antikvarie vid Gustavianums historiska samlingar.
Se filmen där Ludmila Werkström visar upp sarkofagen:
Barnsarkofagen hittades ursprungligen i Egypten 1920 under en utgrävning ledd av den brittiska egyptologen Flinders Petrie. Fyndet dokumenterades med ett fotografi taget på plats. Sarkofagen skickades sedan till Uppsala som en del av fyndfördelningen – ett system som användes på den tiden för att fördela äganderätten till arkeologiska fynd.
I Gustavianums arkiv finns dokument som styrker att sarkofagen förvärvades av Victoriamuseet vid Uppsala universitet 1922. Föremålet finns också dokumenterat i museets katalog från 1950-talet. Vad som hänt därefter är oklart.
Såldes med förfalskade dokument
År 1985 köptes samma sarkofag av Museum of Fine Arts i Boston. Den såldes av en agent som påstod sig representera den svenske konstnären Eric Ståhl (1918–1999). Idag vet man att dokumenten som följde med i köpet var förfalskade. Till exempel fanns ett brev som påstås vara skrivet av Eric Ståhl och som beskriver hur han själv grävde fram sarkofagen i Egypten år 1937. Under flera år presenterade Museum of Fine Arts föremålet online och i tryckta kataloger med denna ursprungsberättelse.
Arkivpersonal i Boston började dock misstänka att något inte stod rätt till. De upptäckte till exempel att brevet som följde med köpet inte stämde inte överens med fotografiet från utgrävningen. De kontaktade därför Gustavianum och de båda museerna kom fram till samma slutsats: sarkofagen hade tagits ur Uppsala universitets samling utan tillstånd och borde återlämnas.
− Det är mycket glädjande att det här återlämnandet nu kommit till stånd. Sarkofagen kompletterar våra egyptiska samlingar på ett utmärkt sätt och kommer nu att finnas tillgänglig för forskningen. Sarkofagen behöver en del översyn och det kommer att dröja innan den kan visas för allmänheten, säger Mikael Ahlund, museichef vid Gustavianum som är Uppsala universitetsmuseum.
Sandra Gunnarsson
Sarkofagens historia
Sarkofagen grävdes fram i Gurob, Egypten 1920 vid en arkeologisk urgrävning ledd av den brittiske egyptologen Flinders Petrie. Ett fotografi av fyndet på plats under utgrävningen publicerades i Unseen Images: Archive Photographs in the Petrie Museum (2008), där noterades också att sarkofagen skickades till Uppsala som en del av fyndfördelningen, ett system som fördelade äganderätten till arkeologiska fynd. I Gustavianums arkiv finns också dokument som bekräftar att Victoriamuseet för Egyptiska fornsaker vid Uppsala universitet, som samlingen då kallades, förvärvade sarkofagen 1922. Den finns även dokumenterad i museets katalog från 1950-talet, men har varit förvunnen från museet sedan åtminstone 1970-talet.
Mumiesarkofagen är gjord i keramik, är daterad till 19:de dynastin (1295–1186 f.Kr) och har tillhört en pojke vid namn Pa-nefer-neb.