”Jag har aldrig slutat tala med stenar”

Det som Valentin Troll kallar det magiska ögonblicket inträffade i mitten av 90-talet på Julius Maximiliansuniversitetet i Würzburg, Tyskland. Den skepsis han först känt till kursen i geofysik och geologi övergick i fascination över geologers förmåga att läsa av stenar och mineral.

– Till skillnad från studierna inom fysik fanns här objekt jag kunde vidröra, ställa frågor till och hitta svar på genom observation. Det gjorde en enorm skillnad, säger Valentin Troll.

Bergarten som gjorde så stort intryck på honom, en ignimbritisk ryolit, uppstår genom vulkaniska explosioner vilket syns i små flammor av pimpsten i stenens struktur. För Valentin Trolls inre flimrade processer, flera hundratals miljoner år gamla, förbi.

– Från den dagen jag var fast i stenbranschen, haha!

Den vetenskapliga benämningen på hans forskningsfält är dock petrologi och beskriver bergarters uppkomst, uppbyggnad och användningsområden. Valentin Trolls specialitet är att identifiera processer inuti vulkaner utifrån deras bergarter. Dessa bildas av smält sten eller magma som uppstår då mineral kristalliserar. Om sedan magman börjar förflytta sig genom vulkanen och tränga ut genom jordskorpan beror på samverkan mellan en rad olika kemiska och fysikaliska processer.

– Vulkaner utsätts för såväl interna som externa drivkrafter, deras beteende beror på både deras inre karaktärer och omkringliggande miljö. I områden med mycket kalksten tenderar vulkaner vara särskilt explosiva. Det beror troligen på all extra koldioxid som frigörs från kalkstenen vid kontakt med magmatisk värme, säger Valentin Troll.

Tillsammans med sin forskargrupp besöker han såväl slocknade som aktiva vulkaner världen över. Arbetet har fört honom till vulkanmiljöer på upp till flera hundratals kilometer, bland annat i den indonesiska övärlden. En av dessa, vulkanen Agung på Bali, verkade i november 2017 vakna till liv igen, men det stora utbrottet bedarrade. Ett potentiellt lugn före stormen, enligt Valentin Troll.

– Som så ofta kan dessa stora vulkaner bli lite nervösa men sedan lugna ner sig igen – bara för att vakna igen några månader senare.

Han står i kontinuerlig kontakt med forskarkollegor och myndigheter på plats; deras samarbeten sträcker sig ett tiotal år tillbaka. Senast i september 2017 åkte Valentin Troll runt och föreläste på indonesiska universitet. Men att förutsäga vulkanutbrott är en både dyr och svår uppgift, vilken fått stå tillbaka för landets sociala och ekonomiska utmaningar.

– Det är ett stort land med en enorm befolkningstillväxt. Dessutom finns det en konflikt med Malaysia över oljefält, rebellgrupper slåss i olika delar av landet, sen har Indonesiern ett HIV-problem, och så vidare. Vulkaner är ett litet problem för dem. Därför avsätter de inte någon större andel av sina nationella finanser för vulkanforskning.

Trots allt finns det ljusglimtar. Ekonomiskt bistånd från bland annat Sverige och internationella forskningssamarbeten har gett Indonesien bättre förutsättningar att bedöma riskerna med vulkaniska hot.

För Valentin Troll och hans kollegors del går arbetet framförallt ut på att göra kemiska analyser av stenar och mineral liksom gas- och petrologiexperiment. 

– Vi mäter det ökade värme- och gasflödet från vulkaner och letar även efter sänkor och höjder orsakade av jordbävningar. Nuförtiden kan vi också använda fjärranalys och kontrollera om vulkanen har deformerats. Det kan mätas av satelliter som passerar förbi och avslöjar om vulkanen har börjat svälla, vilket den ofta gör innan ett utbrott, eller rentav kollapsa, förklarar Valentin Troll.

– Ju fler sammanfallande parametrar vi kan notera, desto större chans att kunna förutsäga ett utbrott med en eller två dagars varsel. Men det är inte ett lätt jobb.

Hans kontor på institutionen för geovetenskaper är överbelamrat med stenar och mineraler från expeditioner världen över, det ena exemplaret mer fantasieggande än den andra. De har hackats ur vulkaner som indonesiska Agung och Merapi med verktyg som påminner om forna tiders forskningsfärder: huggjärn, hammare och mejsel. Väl på Geocentrums laboratorium hamnar dock proverna under de modernaste av forskningsinstrument. Analyser av stenarnas kristaller kan göras på nanonivå med hjälp av en elektronmikrosond. Med den kan forskarna identifiera förändringar i vulkaners aktivitetsnivå hundratals år tillbaka, eller alldeles nyligen.

– Ibland kan vi se att det inträffat jordskalv som avbrutit vulkanutbrott och att exempelvis ny magma strömmat in i vulkanen så att kemin förändrats, berättar Valentin Troll. I och med att alla dessa processer registreras kan vi lägga in dem i en tolkningsram som sen skalas upp för att säga något användbart om vulkaniska fenomen.

Passionen för stenar är fortfarande hans största motivation, liksom förhoppningen att ökad kunskap om området ska komma till nytta i samhället.

– Under min skoltid fick jag lära mig att stenarna är isolerade system. Idag, med all den utbildning jag fått från att ha lärt mig interagera med och hämta kunskap från stenar är min högsta önskan att kunna förändra den sortens föråldrade synsätt. Jag hoppas kunna nå ut med information om hur viktig och användbar kunskap om petrologi är för oss alla, inom allt från malmfyndigheter till vulkaniska risker och geotermisk aktivitet.

Det råder ingen tvekan om Valentin Trolls råd till studenter som är intresserade av hans område.

– Lyssna till stenarna...

2018-02-06